Srf U 8: Vad är i K2 att betrakta som kort- respektive långfristig del av ett lån

Uppdaterad 2019-05-28

Uttalande

Ett företag som tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) Årsredovisning i mindre företag (K2) ska som kortfristig del av ett lån redovisa det som faktiskt ska betalas inom 12 månader. Amorteringar som följer av låneavtalet de kommande 12 månaderna från balansdagen ska redovisas som kortfristig skuld. Lånevillkor som avser amortering och löptid i avtalet styr vad som är kort- respektive långfristigt. En omförhandling av räntevillkoren påverkar inte bedömningen.

Frågeställning

Enligt punkt 17.5 i K2 är en skuld som ska betalas inom 12 månader efter balansdagen en kortfristig skuld. Andra skulder är långfristiga.

Detta gäller enligt samma punkt inte checkräkningskrediten som även om den formellt är kortfristig ska normalt redovisas som långfristig.

Frågan är nu vilka skulder, eller del av skulder, som ska klassificeras som kortfristiga?

Motivering

Som framgår av punkt 17.5 är den avgörande frågan när något ”ska betalas”. Villkoren i låneavtalet om hur amortering ska göras och villkoren om löptid styr därför vad som är kort- respektive långfristig del av lånet. Tidpunkter då t.ex. räntan ändras är inte att se som att lånet ska betalas. Följande exempel ger mer konkret vägledning.

Ett bolag förvärvar en hyresfastighet för 20 000 000 kronor. Hela förvärvet finansieras med lån enligt följande;

  1. Ett lån om 10 000 000 kronor som löper på 20 år och som ska amorteras med 500 000 kronor per år. Lånet löper med rörlig ränta, så kallad tremånadersränta. Det innebär att var tredje månad sker en villkorsändring avseende räntan. Vare sig villkoren avseende amortering eller löptid påverkas vid dessa tillfällen.
  2. Ett lån om 5 000 000 kronor som löper på 10 år och som ska amorteras med 500 000 kronor per år. Lånet är bundet med fast ränta under tre år. Därefter förhandlas en ny fast ränta, dvs. villkorsändring utan att villkoren för amortering eller löptid ändras.
  3. Ett lån om 3 000 000 kronor som löper på tre år och som i sin helhet ska amorteras vid kredittidens utgång. Lånet löper med rörlig ränta, så kallad tremånadersränta. Det innebär att var tredje månad sker en villkorsändring avseende räntan. Vare sig villkoren avseende amortering eller löptid påverkas vid dessa tillfällen.
  4. Ett lån på 2 000 000 kronor som löper på 12 månader och där en eventuell förlängning ses som ett nytt lån. Eftersom räntan på detta lån är lägre än andra fastighetslån har bolaget för avsikt att årligen förlänga detta lån.

Srf konsulterna menar att skulderna i balansräkningen ska redovisas enligt följande.

  1. 20-årslånet

Lånet utgör en långfristig skuld med undantag av den del som ska amorteras inom 12 månader. Villkorsändringen avseende räntan som sker var tredje månad är inte att se som att ett nytt lån uppstår.

Företaget ska redovisa 500 000 kronor som kortfristig skuld i balansräkningen och återstoden, första året 9 500 000 kronor, som långfristig skuld.

Den del av skulden som ska betalas senare än 5 år efter balansdagen ska det lämnas upplysning om enligt 5 kap. 13 § årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL. I detta fall uppgår beloppet avseende aktuellt lån till 7 500 000 kronor (härvid förutsätts att ingen amortering sker första året). Det räcker att lämna upplysning enligt 5 kap. 13 § ÅRL på aggregerad nivå.

  1. 10-årslånet

Lånet utgör en långfristig skuld med undantag av den del som ska amorteras inom 12 månader. Villkorsändringen avseende räntan som sker vart tredje år är inte att se som att ett nytt lån uppstår.

Företaget ska redovisa 500 000 kronor som kortfristig skuld i balansräkningen och återstoden, första året 4 500 000 kronor, som långfristig skuld. I och med att villkorsändringen avseende ränta inte är att se som att ett nytt lån uppstår ska 500 000 kronor redovisas som kort del varje år.

Den del av skulden som ska betalas senare än 5 år efter balansdagen ska lämnas upplysning om enligt 5 kap. 13 § ÅRL. I detta fall uppgår beloppet avseende aktuellt lån till 2 500 000 kronor (härvid förutsätts att ingen amortering sker första året). Det räcker att lämna upplysning enligt 5 kap. 13 § ÅRL på aggregerad nivå.

  1. 3-årslånet

Lånet utgör en långfristig skuld. Villkorsändringen avseende ränta som sker var tredje månad är inte att se som att ett nytt lån uppstår. Det sista året kommer hela lånet att vara kortfristigt.

  1. 1-årslånet

Lånet utgör i sin helhet en kortfristig skuld. Att företaget har för avsikt att förlänga lånet har ingen betydelse för bedömningen av lånets klassificering.

Tecknas ett nytt låneavtal mellan bank och kund anses det gamla lånet ha betalats med det nya lånet.

Således förlängs detta slags lån på motsvarande sätt som checkräkningskrediten, men det ska, till skillnad från vad som normalt gäller för checkräkningskrediten enligt punkt 17.5, i balansräkningen redovisas som kortfristigt.

Lån under omförhandling

Ett företag kan ha för avsikt att förlänga ett lån som ska betalas kort tid efter balansdagen och företaget har inga direkta skäl att anta att kreditgivaren inte ska gå med på en förlängning. Förhandling kan ha inletts innan balansdagen. Fråga uppkommer om detta kan vara skäl för att klassificera ett lån som långfristigt även om det ska betalas inom 12 månader.

Finns det inte någon med kreditgivaren bindande överenskommelse (vanligen tecknat avtal) om ny eller förlängd kredit på balansdagen ska skulden klassificeras som kortfristig, eftersom det är förhållandet som föreligger på balansdagen. Bedömningen blir densamma om årsredovisningen upprättas efter det att lånet faktiskt har förlängts. En händelse som inträffar efter balansdagen kan inte ändra på ett förhållande (i detta fall att skulden är kortfristig) som föreligger per balansdagen utan endast bekräfta ett förhållande som föreligger på balansdagen enligt punkt 2.11.