4. Analys med kassaflöden

Vad menas egentligen med kassaflöde? Egentligen är det bara ett komplicerat ord för en enkel sak, nämligen en sammanställning över inbetalningar och utbetalningar under en viss period. Det man vill förklara är vad som har hänt med likviditeten, dvs hur IB likvida medel har blivit UB likvida medel. Det behöver inte alltid vara positivt att det finns mera pengar i kassan, utan man måste analysera hur förändringen har gått till för att veta om det är bra eller dåligt.

Exempel Hur vet vi om ökningen är bra?

Tänk om vi bara har lagt till ett nytt lån,

då minskar resultatet snart pga räntan!

IB likvida medel

400

UB likvida medel

600

Ökning

50%

 

Likviditet är en av företagens allra viktigaste resurser, och undersökningar visar även att företagen agerar allt mer utifrån vilken likviditet man har. Företag med god tillgång på likvida medel är mera benägna att satsa offensivt, att våga mera i affärsverksamheten. Omvänt gäller att brist på likvida medel ofta ger negativa och mera försvarsorienterade beteenden, som t ex att undvika marknadsföring eller att friställa personal. Samtidigt är beräkningen av kassaflöde mera komplicerad än beräkningen av nyckeltal. Flera faktorer samverkar i en lång kedja, och det kan vara svårt att få ihop.

Tidigare har gällt en rekommendation från Redovisningsrådet (RR 7) om hur dessa analyser ska ställas upp. Nu mer finns regler i K3, det regelverk som de flesta som ska eller vill upprätta kassaflödesanalys bör tillämpa.

främst utformade för större företag. Här nedan ska vi presentera en enkel modell som i 4 steg/sektorer beräknar kassaflödet för företaget i exemplet nedan. Sedan sammanställs de olika sektorerna på en enkel arbetsblankett som visar det totala kassaflödet för perioden.

Resultaträkning

2014

Balansräkning

2013

2014

Omsättning

100.000

Anläggningstillgångar

30.000

40.000

Handelsvaror

-60.000

Externa kostnader

-15.000

Varulager

17.000

16.000

Personalkostnader

-10.000

Kundfordringar

12.000

15.000

15.000

Övr kfr fordran

1.000

2.000

Likvida medel

5.000

7.000

Avskrivningar

-8.000

Omsättningstillgångar

35.000

40.000

Ränteintäkter

1.000

S:a Tillgångar

65.000

80.000

Räntekostnader

-4.000

Eget kapital

18.000

20.000

Nettoresultat

4.000

Obeskattade reserver

4.000

5.000

Bokslutsdispositioner

-1.000

Skatt

-500

Banklån

30.000

38.000

Leverantörsskulder

11.000

14.000

Årets vinst

2.500

Övr kfr skulder

2.000

3.000

S:a eget kapital och skuld

65.000

80.000

Steg 1 – den löpande affärsverksamheten

Den första, och viktigaste delen, av kassaflödet är den likviditet som kommer från företagets affärsverksamhet. Det är ju detta som är det område som man har valt att arbeta med, och som styr vilka investeringar mm som görs.

Här gäller en enkel regel: utgå från resultaträkningen, och ta bort alla poster som inte är inbetalningar eller utbetalningar. Normalt sett innebär detta att vi använder alla poster i resultaträkningen utom:

– avskrivningar, som ju inte är någon utbetalning, samt

– bokslutsdispositioner, som ju inte är vare sig utbetalning eller inbetalning

Alla andra poster tas med, vilket för företaget ovan innebär att likviditeten från resultaträkningen kan beräknas till (15.000 + 1.000 – 4.000 – 500) 11.500.

Steg 2 – rörelsekapitalet

Rörelsekapitalet består av företagets omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. I takt med att verksamheten bedrivs påverkar dessa poster likviditeten hela tiden, och för att spåra hur dessa poster inverkar analyseras följande poster:

Post Likvida ökar när Likvida minskar när Exemplet
– varulager minskar ökar

+1.000

– kundfordringar minskar ökar

-3.000

– övr kfr fordran minskar ökar

-1.000

– leverantörsskulder ökar minskar

+3.000

– övr kfr skulder ökar minskar

+1.000

Inverkan på likvida medel

+1.000

Rörelsekapitalet i exemplet har således ökat likviditeten med 1.000. Inom denna grupp är rörelserna vanliga och ofta stora för t ex varulager och kundfordringar. Det lönar sig därför ofta att följa dessa poster (se även 3.3 Analys av kapitalbindning ovan).

Steg 3 – investeringar

Inköp och försäljning av maskiner och inventarier påverkar likviditeten, och ofta med stora belopp när dessa inträffar. För att spåra förändringen måste vi jämföra IB och UB för anläggningstillgångar, och sedan justera för avskrivningen som ju inte påverkar likviditeten.

Här gör vi analysen för anläggningstillgångar totalt, men det ger oftast en bättre bild om man istället är mera detaljerad och gör analysen separat för maskiner, byggnader etc.

IB anläggningstillgångar

30.000

UB anläggningstillgångar

-40.000

Avskrivningar

-8.000

Inverkan på likvida medel

-18.000

 

Steg 4 – finansiering

Detta är den sista sektorn som kan påverka likviditeten, nämligen genom att:

– öka eller minska långfristiga lån och avsättningar

– öka eller minska eget kapital (nyemission och utdelning)

Nedan ska vi analysera dessa poster. Ett tillägg bör dock göras avseende avsättningar först. Avsättningar kan påverka analysen på två olika sätt:

– minskning genom utbetalning påverkar likviditeten

– ökning genom avsättning påverkar inte likviditeten

Fallet ökning genom avsättning kräver för en korrekt analys att avsättningen i resultaträkningen tas bort, och att den ökning av avsättningar som uppstår i balansräkningen inte heller tas med. Av förenklingsskäl brukar dock i många analyser avsättningar hanteras som vanliga långfristiga lån, dvs att dom påverkar likviditeten lika i båda fallen. Detta är egentligen ett fel, men då slipper man göra några justeringar. Felet består i att kassaflödet blir fel fördelat mellan sektor 1 och 4, men för det totala kassaflödet har det ingen betydelse.

Post Likvida ökar när Likvida minskar när

Exemplet

– banklån ökar minskar

+8.000

– eget kapital ökar minskar

-500

Inverkan på likvida medel

+7.500

Förändringen av eget kapital har beräknats som:

UB eget kapital

20.000

IB eget kapital

-18.000

Årets resultat (vinst-/förlust+)

-2.500

Inverkan på likvida medel

-500

Minskningen av eget kapital är en utdelning. Ett positivt värde betyder nyemission.

Nu återstår bara att sammanställa de olika stegen, och vi gör det på en hjälpblankett som visar med rätt tecken hur likviditeten påverkas. Kassaflödet kan sedan kontrolleras – om IB likvida medel plus kassaflödet blir UB likvida medel har vi gjort rätt!

Av analysen nedan framgår att exempelföretaget har en god likviditetstillströmning från rörelsen (+11.500) och att den låga ökningen av likvida medel (+2.000) främst beror på att nyinvesteringarna (-18.000) är väsentligt högre än nettoupplåningen (+8.000) denna perioden. Om inte ytterligare investeringar behöver göras nästa period och verksamheten löper vidare oförändrat borde därför likvida medel kunna ökas väsentligt.

Denna typ av analys bör göras regelbundet (minst 2-3 gånger per år) för att förklara hur likvida medel utvecklas. Genom att följa trenden för flera perioder ökar dessutom möjligheten att tolka utvecklingen så att analysen direkt kan påverka företagets likviditetsstyrning.

Arbetsblankett

Företag
Period
Datum
Försäljningsintäkter

+

100 000

Övriga intäkter

+

0

Summa intäkter

=

100 000

Material och varor

-60 000

Externa kostnader

-15 000

Personalkostnader

-10 000

Ränteintäkter

+

1 000

Räntekostnader

-4 000

Extraordinära intäkter

+

Extraordinära kostnader

Skatt

-500

Likviditet från resultatet

=

11 500

IB –

UB

Varulager

17 000

16 000

=

1 000

Kundfordringar

12 000

15 000

=

-3 000

Övriga kortfrist. fordr.

1 000

2 000

=

-1 000

UB –

IB

Leverantörsskulder

14 000

11 000

=

3 000

Övr. kortfrist. skulder

3 000

2 000

=

1 000

Likviditet från rörelsekapitalet

=

1 000

Ackum likviditet från rörelsen

=

12 500

IB –

UB –

Avskr

Nettoinvesteringar

30 000

40 000

8 000

=

-18 000

UB –

IB

Nettoförändring lån

38 000

30 000

=

8 000

UB –

IB –

Res

Nettoförändring ägare

20 000

18 000

2 500

=

-500

Likviditet från investeringar och lån

=

– 10 500

Ackum likviditetsförändring

=

2 000

IB +

Förändr

UB likvida medel

5 000

2 000

=

7 000

Limit –

Saldo

Reserv checkkredit

0

0

=

0

Totalt disponibla likvida medel

=

7 000