Kapitel 3 – Årsbokslutets utformning

 

Tillämpning

3.1  Detta kapitel ska tillämpas när årsbokslutet utformas.
Särskilda regler finns för

a) ideella föreningar i punkt 3.9,

b) samfällighetsföreningar i punkt 3.10, och

c) stiftelser i punkt 3.11.

 

Årsbokslutets presentation

6 kap. 4 § första stycket första meningen BFL
    Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. – – –
– – – Lag (2015:821)

6 kap. 5 § första stycket BFL
    I årsbokslutet ska företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i andra och tredje styckena.
– – – Lag (2015:821)

3.2  Årsbokslutet ska presenteras i ordningen resultaträkning och balansräkning.

 

Hur resultat- respektive balansräkningen ska presenteras framgår av punkterna 3.3–3.6 och kapitel 4.

De upplysningar som ska lämnas enligt 6 kap. 5 § BFL är en del av årsbokslutet. Företaget får avgöra var i årsbokslutet upplysningarna lämnas så länge årsbokslutet är upprättat på ett överskådligt sätt. Upplysningarna kan t.ex. placeras i noter efter resultat- och balansräkningen.

De upplysningar som ska lämnas framgår av kapitel 17. Kapitlet anger de upplysningar som ett företag ska lämna i årsbokslutet, men inget hindrar att företaget lämnar fler upplysningar än vad som krävs.

BFL saknar bestämmelser om att en förvaltningsberättelse ska ingå i årsbokslutet. En förvaltningsberättelse får därför inte ingå i ett årsbokslut.
Årsbokslutet ska innehålla information om företagets ekonomiska ställning och resultat. Annan information än ekonomisk ska inte lämnas i årsbokslutet. Sådan information kan t.ex. lämnas i en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen är inte en del av årsbokslutet.

 

6 kap. 4 § andra stycket BFL

– – –

    När årsbokslutet upprättas, ska följande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

– – –

    2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

– – –

    3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer,

– – –

    3 kap. 11 § första stycket om resultaträkning i förkortad form,

– – – Lag (2015:821)

 

2 kap. 2 § ÅRL
    Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed.

3.3  Ett företag som upprättar sitt årsbokslut enligt detta allmänna råd anses uppfylla de krav som ställs på överskådlighet och god redovisningssed enligt 2 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554).

3 kap. 3 § första stycket ÅRL

    Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen ska upprättas enligt någon av de uppställningsformer som anges i bilagorna 2 och 3.

– – – Lag (2015:813)

3 kap. 4 § första stycket första meningen och andra–femte styckena ÅRL

    Posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform. – – –

    I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning.

    Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.
Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,

om posternas belopp är obetydliga med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller

om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

    Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som avser tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder, om posterna föregås av arabiska siffror. Lag (2015:813)

 

3 kap. 11 § första stycket ÅRL

    Mindre företag får slå samman posterna 1–6 i bilaga 2 respektive posterna 1–3 och 6 i bilaga 3 till en post benämnd bruttovinst eller bruttoförlust.

– – – Lag (2010:1515)

3.4  Ett företag ska upprätta resultaträkningen och balansräkningen enligt de uppställningsformer och med de rubriker, underrubriker, summeringsrader och poster som anges i punkt 4.3 eller 4.4 respektive punkt 4.6 eller 4.7 samt i de särskilda reglerna i kapitel 4 för den företagsform som företaget tillhör, trots det som anges i 3 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554).

 

Punkten innebär att ett företag som tillämpar det allmänna rådet inte kan använda en så kallad funktionsindelad resultaträkning trots att 3 kap. 3 § första stycket ÅRL ger möjlighet till det.

 

3.5  Ett företag som tillämpar detta allmänna råd får inte lägga till andra rubriker, underrubriker, summeringsrader eller poster än dem som finns i uppställningsformerna eller slå samman poster, trots att 3 kap. 4 § tredje–femte styckena årsredovisningslagen (1995:1554) ger möjlighet till det. Benämningen av posterna i uppställningsformerna får anpassas om det bättre beskriver postens innehåll.
En rubrik, underrubrik, summeringsrad eller post får utelämnas om det inte finns något att redovisa.

 

Punkten innebär t.ex. att resultaträkningsposten Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar kan anpassas om ett företag inte har gjort några nedskrivningar och inte har några immateriella tillgångar. Posten kan i ett sådant fall benämnas Avskrivning av materiella anläggningstillgångar.

En rubrik, underrubrik, summeringsrad eller post får utelämnas i resultaträkningen och balansräkningen om det inte finns något att redovisa.

Om det bokförda värdet på en tillgång är noll kronor på grund av att tillgången är helt av- eller nedskriven men tillgången inte är utrangerad, ska posten finnas med i balansräkningen.

Ett årsbokslut behöver inte innehålla jämförelsetal till beloppsuppgifterna i resultat- och balansräkningen. Företaget får dock lämna jämförelsetal.

 

3.6  Årsbokslutet ska innehålla uppgift om att det är ett årsbokslut.
På varje sida i årsbokslutet ska företagets namn och person- eller organisationsnummer anges.

 

Årsbokslutets språk och form

1 kap. 4 § första–tredje styckena BFL

    Räkenskapsinformation som företaget självt upprättar enligt denna lag skall avfattas på svenska, danska, norska eller engelska.

    Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket tillåta att ett företag, trots bestämmelserna i första stycket, upprättar räkenskapsinformationen på annat språk. Ett företag som har fått ett sådant tillstånd skall dock, om en

myndighet begär det, på egen bekostnad översätta räkenskapsinformationen till något av de språk som anges i första stycket.

    Tillstånd enligt andra stycket ges av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

– – – Lag (2006:874).

Av 1 kap. 2 § 8 BFL framgår att årsbokslutet utgör räkenskapsinformation, vilket innebär att årsbokslutet normalt ska avfattas på svenska, danska, norska eller engelska.

6 kap. 4 § första stycket andra meningen BFL
– – – Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. – – –
– – – Lag (2015:821)

Valuta och beloppsuppgifter

6 kap. 4 § första stycket tredje meningen BFL
– – – Beloppen i årsbokslutet ska anges i svenska kronor.
– – – Lag (2015:821)

3.7  Beloppen i årsbokslutet ska anges i hela kronor eller tusental kronor. Valet av enhet ska framgå av årsbokslutet.

 

Årsbokslutets undertecknande

6 kap. 4 § andra stycket BFL
– – –
När årsbokslutet upprättas, ska följande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:
– – –
2 kap. 7 § om undertecknande,
– – – Lag (2015:821)

 

2 kap. 7 § ÅRL
    I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag, som företräds av en styrelse, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Om en verkställande direktör är utsedd, ska även denne skriva under årsredovisningen.
I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga obegränsat ansvariga delägare.

    I en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning  (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga ledamöter i grupperingens församling och av direktören. I ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens

rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter eller av direktören. Om både en styrelse och en direktör är utsedda i kon­sort­iet, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av direktören.

    I stiftelser med anknuten förvaltning ska årsredovisningen skrivas under av förvaltaren eller, om ett handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av samtliga

bolagsmän som företräder bolaget.
I övriga företag ska årsredovisningen skrivas under av den redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare.

    Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska den undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

    Om någon av dem som undertecknar årsredovisningen har anmält en avvikande mening, ska yttrandet fogas till redovisningen. I fall som avses i första stycket gäller detta dock endast om den avvikande meningen har antecknats till styrelsens protokoll.
Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. Lag (2016:644)

3.8  Årsbokslutets undertecknande enligt 2 kap. 7 § årsredovisningslagen (1995:1554) ska göras av dem som innehar respektive befattning när årsbokslutet avges.
Dagen för undertecknande ska vara densamma som den dag årsbokslutet avges, dvs. den dag det beslutas.

 

Särskilda regler för ideella föreningar

3.9  I en ideell förening får benämningen av rubriker och summeringsrader i uppställningsformerna anpassas om det bättre beskriver innehållet.

Punkten innebär bl.a. att rubriken Rörelseintäkter, lagerförändring m.m. i resultaträkningen kan benämnas Föreningens intäkter och rubriken Rörelsekostnader kan benämnas Föreningens kostnader. Respektive summeringsrad kan anpassas på motsvarande sätt. Årets resultat kan benämnas Årets överskott eller Årets underskott.

I balansräkningen bör tillgångar och skulder normalt kunna tas upp under allmänt vedertagna rubriker utan anpassning.

Det är inte tillåtet att lägga till rubriker eller summeringsrader. Det är inte heller tillåtet att slå samman posterna.

 

Särskilda regler för samfällighetsföreningar

3.10   I en samfällighetsförening får benämningen av rubriker och summeringsrader i uppställningsformerna anpassas om det bättre beskriver innehållet.

Punkten innebär bl.a. att rubriken Rörelseintäkter, lagerförändring m.m. i resultaträkningen kan benämnas Föreningens intäkter och rubriken Rörelsekostnader kan benämnas Föreningens kostnader. Respektive summeringsrad kan anpassas på motsvarande sätt. Årets resultat kan benämnas Årets överskott eller Årets underskott.

I balansräkningen bör tillgångar och skulder normalt kunna tas upp under allmänt vedertagna rubriker utan anpassning.

Det är inte tillåtet att lägga till rubriker eller summeringsrader. Det är inte heller tillåtet att slå samman posterna.

Särskilda regler för stiftelser

3.11   I en stiftelse får benämningen av rubriker och summeringsrader i uppställningsformerna anpassas om det bättre beskriver innehållet.

Punkten innebär bl.a. att rubriken Rörelseintäkter, lagerförändring m.m. i resultaträkningen kan benämnas Stiftelsens intäkter och rubriken Rörelsekostnader kan benämnas Stiftelsens kostnader. Respektive summeringsrad kan anpassas på motsvarande sätt.

I balansräkningen bör tillgångar och skulder normalt kunna tas upp under allmänt vedertagna rubriker utan anpassning.

Det är inte tillåtet att lägga till andra rubriker eller summeringsrader än de som anges i punkterna 4.19 och 4.20. Det är inte heller tillåtet att slå samman posterna.

 

Särskilda regler för filialer

I vissa filialer får redovisningsvalutan vara euro i stället för svenska kronor enligt 4 kap. 6 § första stycket BFL. Beloppen i årsbokslutet ska dock anges i svenska kronor enligt 6 kap 4 § första stycket BFL. Det innebär att beloppen måste räknas om till svenska kronor. En filial som har euro som redovisnings­valuta kan t.ex. tillämpa lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskat­tning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. vid omräkningen till svenska kronor. Den metod filialen använder för omräkning till svenska kronor ska konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 ÅRL.