Exempel till kapitel 5 – Rörelseintäkter

 

5 a – Öppet köp

Ett företag säljer en vara. Enligt avtalet eller enligt särskilda regler som gäller vid försäljningen, t.ex. vid hemförsäljning, har köparen rätt att inom en viss tid ångra köpet och få pengarna tillbaka, s.k. öppet köp.

Förutom de risker som normalt finns vid en försäljning tillkommer vid s.k. öppet köp risken att köparen utnyttjar ångerrätten. Avgörande för hur detta ska redovisas blir hur stor risken är. Inom detaljhandeln är öppet köp vanligt och statistiken över hur många varor som lämnas tillbaka är god. Säljaren kan därför redovisa en intäkt vid försäljningen samt en avsättning för köparens ångerrätt.

I årsbokslutet redovisas intäkten samma år som försäljningen även om öppet köp gäller. Pröva om en avsättning för returerna ska göras enligt kapitel 15.

Punkterna 5.6, 5.7, 15.2 och 15.7

 

5 b – Försäljning av vara som innefattar installation

Försäljningsavtalet innehåller villkor att säljaren ska leverera och installera varan.

Börja med att bestämma om installationen utgör en väsentlig del av försäljningsavtalet. Är installationen en mindre rutininsats ska den inte ses som en väsentlig del av varuförsäljningen varför hela försäljningen redovisas enligt reglerna för varuförsäljning. Är installationen det väsentliga ska varuförsäljningen redovisas enligt reglerna för tjänsteuppdrag.

Kan installationen utföras direkt vid leverans är det normalt en mindre rutininsats varför intäkten redovisas när varan levererats även om installationen inte är utförd. Är installationen däremot en väsentlig del av varuförsäljningen redovisas intäkten först efter det att varan installerats.

Avvakta med att intäktsredovisa till dess varan installerats om inte installationen är en mindre rutininsats, t.ex. installation av en fabrikstestad tvättmaskin där installationen endast består i att ansluta el och vatten.

Punkt 5.7

 

5 c – Serviceavgifter som ingår i produktens pris

Ett företag säljer en vara. I priset ingår även rätt till service. Den del av priset som avser service är väsentlig och går att identifiera.

Eftersom priset för servicen är väsentligt och går att identifiera ska intäkten från serviceavtalet redovisas skilt från huvudavtalet (försäljningsavtalet). Serviceavtalet är ett uppdrag med ett obestämt antal aktiviteter under en överenskommen tidsperiod. Det går inte att förutse att uppdraget innehåller någon aktivitet som är dominerande.

Inkomst som avser service redovisas som intäkt linjärt under avtalstiden. Den del som tjänats in under räkenskapsåret ska redovisas som intäkt i årsbokslutet.

Punkterna 5.2, 5.6 och 5.11

 

5 d – Uppdrag på löpande räkning

Ett konsultföretag har avtalat med en kund om att utföra ett tjänsteuppdrag fr.o.m. den 1 juli år 1 t.o.m. den 30 juni år 2. Konsultföretaget har rätt att fakturera 500 kr per timme för utfört arbete månadsvis i efterskott. Den 31 december år 1 har konsultföretaget utfört arbete åt kunden med sammanlagt 50 timmar, varav 40 timmar har fakturerats medan 10 timmar som avser utfört arbete under december år 1 faktureras i januari år 2.

Utfört uppdrag per 31/12  25 000 kr
Fakturerat per 31/12       -20 000 kr
Fordran                              5 000 kr

Sammanställningen visar att konsultföretaget har en fordran på kunden som motsvarar värdet av det arbete som företaget utfört men inte fakturerat. Värdet på fordran uppgår till 5 000 kr eftersom företaget utfört 10 timmar arbete à 500 kr som inte fakturerats.

Resultaträkningen                                           År 1

Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.
Nettoomsättning                                            25 000

Balansräkningen                                    31/12 år 1
Kortfristiga fordringar
Upparbetad men ej fakturerad intäkt               5 000

Punkterna 5.13 och 5.14

 

5 e – Uppdrag till fast pris

Ett konsultföretag har avtalat att utföra en tjänst till ett fast pris på 90 000 kr. Arbetet påbörjas år 1 och beräknas vara avslutat år 2. Av företagets anställda är det två personer som utför det aktuella arbetet. Deras månadslön är 25 000 kr respektive 18 000 kr. Företaget har i sin kalkyl beräknat att dessa kommer att utföra 100 timmar vardera på det aktuella uppdraget. Utlägg för resor beräknas till 15 000 kr. Därutöver tillkommer indirekta utgifter som beräknats till 30 % av lönekostnaden. (Dessa indirekta kostnader får räknas med när företaget bedömer färdigställandegraden.) Företaget beräknar utgiften för en arbetstimme enligt följande:

+ Månadslön/165 timmar (bedömd normal arbetstid)
+ Arbetsgivaravgifter 45 %
= Total utgift per arbetstimme

Företagets totalt beräknade utgifter för att utföra uppdraget uppgår enligt nedanstående kalkyl till 64 140 kr vilket innebär en beräknad vinst på 25 860 kr.

Anställd A 100 tim. à 220 kr  22 000 kr
Anställd B 100 tim. à 158 kr  15 800 kr
                                              37 800 kr

Indirekta utgifter, 30 % 11 340 kr
Utgifter för resor          15 000 kr
                                    64 140 kr

Vid utgången av år 1 har nedlagd tid och nedlagda utgifter för resor registrerats på det aktuella uppdraget på följande sätt.

Anställd A 40 tim. à 220 kr  8 800 kr
Anställd B 70 tim. à 158 kr 11 060 kr
                                           19 860 kr

Indirekta utgifter, 30 % 5 958 kr
Utgifter för resor           6 000 kr
31 818 kr

Företaget har delfakturerat kunden med 60 000 kr.

Under år 2 höjs anställd B:s månadslön till 18 250 kr och följande utgifter på det aktuella uppdraget registreras. Uppdraget slutfaktureras.

Anställd A 62 tim. à 220 kr 13 640 kr
Anställd B 29 tim. à 160 kr  4 640 kr
18 280 kr

Indirekta utgifter, 30 %  5 484 kr
Utgifter för resor            9 400 kr
33 164 kr

 

Huvudregeln (successiv vinstavräkning)

År 1 beräknas först färdigställandegraden. I ett fall som detta beräknas normalt färdigställandegraden utifrån relationen mellan de utgifter som lagts ned i projektet på balansdagen och de beräknade totala projektutgifterna. Färdigställandegraden blir 49,6 % (31 818/64 140).

Därefter beräknas den nettoomsättning som ska redovisas genom att kontraktssumman multipliceras med färdigställandegraden.

Slutligen beräknas den fordran eller skuld företaget har till kunden genom att det belopp som redovisats som nettoomsättning till följd av uppdraget jämförs med vad företaget har fakturerat kunden. Skillnaden blir en fordran eller en skuld.

I resultaträkningen år 1 redovisas 44 640 kr (90 000 × 0,496) som nettoomsättning. Utgifter för personalkostnader och resor redovisas i resultaträkningen i respektive post. Den totala lönen redovisas i posten Personalkostnader. Att viss del av personalkostnaderna kan hänföras till just detta projekt har ingen betydelse för den externa redovisningen.

I balansräkningen år 1 ska företaget redovisa en skuld i posten Fakturerad men ej upparbetad intäkt på 15 360 kr som beräknas enligt följande:

Intäktsfört i resultaträkningen 44 640 kr
Fakturerat                              -60 000 kr
Skuld                                      15 360 kr

År 2 är uppdraget färdigställt och resterande intäkter och kostnader redovisas.

 

Exemplet visar redovisningen för år 1 respektive år 2.
Huvudregeln

Resultaträkningen

År 2

År 1

Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.
Nettoomsättning

45 360

44 640

Summa rörelseintäkter,
lagerförändringar m.m.


45 360


44 640

Rörelsekostnader
Övriga externa kostnader

-14 884

-11 958

Personalkostnader

-18 280

-19 860

Summa rörelsekostnader

-33 164

-31 818

Rörelseresultat

12 196

12 822

Balansräkningen

31/12 år 2

31/12 år 1

Kortfristiga skulder
Fakturerad men ej upparbetad intäkt

0

15 360

Upplysningar om redovisningsprinciper

Tjänste- och entreprenaduppdrag
Företagets intäkter från uppdrag till fast pris redovisas enligt huvudregeln.

 

Alternativregeln
Alternativregeln innebär att företaget vinstavräknar först när arbetet väsentligen är fullgjort. Av förutsättningarna framgår att företaget fullgjort cirka hälften av arbetet varför vinstavräkning inte ska göras år 1.

Fram till dess företaget vinstavräknar år 2 ska nedlagda utgifter minus fakturering till kund redovisas i posten Pågående arbete för annans räkning i balansräkningen. Företaget har år 1 fakturerat mer än vad de nedlagda utgifterna uppgår till och redovisar därför en skuld i posten Pågående arbete för annans räkning under rubriken Kortfristiga skulder.

De utgifter som lagts ned i projektet på balansdagen år 1 ska tillgångsföras i balansräkningen och redovisas som en justeringspost i posten Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning. I detta fall uppgår utgifterna till 31 818 kr (företaget har valt att räkna med indirekta utgifter). Någon nettoomsättning ska inte redovisas i och med att någon resultatavräkning inte ska göras.

År 2 är uppdraget fullgjort och ska vinstavräknas. Hela inkomsten från uppdraget redovisas som intäkt i posten Nettoomsättning. Föregående års aktiverade nedlagda utgifter återförs som en negativ justeringspost i posten Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning, i detta fall 31 818 kr.

De utgifter som lagts ned i projektet under år 1 respektive år 2 redovisas som kostnader respektive år. Detta gör att resultatet år 1 blir 0 (ingen vinstavräkning görs) och år 2 redovisas hela vinsten från uppdraget.

 

Exemplet visar redovisningen för år 1 respektive år 2.

Alternativregeln

Resultaträkningen

År 2

År 1

Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.
Nettoomsättning

90 000

0

Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning

-31 818

31 818

Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.

58 182

31 818

Rörelsekostnader
Övriga externa kostnader

-14 884

-11 958

Personalkostnader

-18 280

-19 860

Summa rörelsekostnader

-33 164

-31 818

Rörelseresultat

25 018

0

Balansräkningen

31/12 år 2

31/12 år 1

Kortfristiga skulder
Pågående arbete för annans räkning

0

28 182

Upplysningar om redovisningsprinciper

Tjänste- och entreprenaduppdrag
Företagets intäkter från uppdrag till fast pris redovisas enligt alternativregeln.
Företaget räknar in indirekta utgifter i värdet för pågående arbete för annans räkning.

 

Huvudregeln: punkterna 5.15–5.17, 5.21 och 17.4
Alternativregeln: punkterna 5.15, 5.22–5.25, 17.4 och 17.5

 

5 f – Uppdrag till fast pris – alternativ beräkning av färdigställandegraden

Ett tjänsteproducerande företag har avtalat att utföra ett arbete till ett fast pris på 100 000 kr. Arbetet påbörjas år 1 och beräknas vara avslutat år 2. Företaget beräknar de totala löneutgifterna till 40 000 kr och övriga direkta utgifter till 20 000 kr. Företaget beräknar de indirekta utgifterna till 25 % av lönen. Kalkylen är följande:

Total uppdragsinkomst  100 000 kr
Totala löneutgifter           -40 000 kr
Totala övriga utgifter       -20 000 kr
Indirekta utgifter             -10 000 kr
Uppdragsresultat             30 000 kr

Företaget tillämpar huvudregeln vid redovisning av pågående arbeten. Det aktuella uppdraget genomförs i fem faser. Varje fas kan ta olika lång tid, men utgör enligt företagets bedömning ungefär lika stor del av det totala projektet. Företaget har därför valt att beräkna färdigställandegraden utifrån hur långt respektive fas är fullgjord.

Vid utgången av år 1 är tre faser fullgjorda och av den fjärde fasen beräknas 25 % vara fullgjord. Företaget uppskattar färdigställandegraden till 65 % (3,25/5).

Vid utgången av år 1 har nedlagd tid och nedlagda utgifter registrerats på det aktuella uppdraget på följande sätt:

Löneutgifter                 12 600 kr
Övriga utgifter             15 850 kr
Indirekta utgifter            3 150 kr
Summa                       31 600 kr

Företaget har delfakturerat kunden 60 000 kr.

Färdigställandegraden har beräknats till 65 %.

Först beräknas det belopp som ska redovisas som nettoomsättning och därefter det belopp som ska redovisas som kostnad.

I resultaträkningen ska 65 000 kr (100 000 × 0,65) redovisas som nettoomsättning. Kostnaderna beräknas utifrån kalkylen och multipliceras med färdigställandegraden. Följande kostnader ska redovisas i resultaträkningen:

Lönekostnader (40 000 × 0,65)         26 000 kr
Övriga kostnader (20 000 × 0,65)     13 000 kr
Indirekta kostnader (10 000 × 0,65)    6 500 kr
Summa                                              45 500 kr

I balansräkningen ska en fordran på 5 000 kr redovisas i posten Upparbetad men ej fakturerad intäkt enligt följande:

Intäktsfört i resultaträkningen   65 000 kr
Fakturerat                                -60 000 kr
Fordran                                       5 000 kr

Vidare ska en skuld på 13 900 kr redovisas i posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter enligt följande:

Totalt kostnadsfört i resultaträkningen 45 500 kr
Årets utgifter                                       -31 600 kr
Skuld                                                    13 900 kr

 

Resultaträkningen                                                    År 1

Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.
Nettoomsättning                                                     65 000
Summa rörelseintäkter,
lagerförändringar m.m.                                        65 000

Rörelsekostnader
Övriga externa kostnader                                      -19 500
Personalkostnader                                                -26 000
Summa rörelsekostnader                                   -45 500

Rörelseresultat                                                            19 500

Balansräkningen                                            31/12 år 1

Kortfristiga fordringar
Upparbetad men ej fakturerad intäkt                      5 000

Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter                                              13 900

Upplysningar om redovisningsprinciper

Tjänste- och entreprenaduppdrag
Företagets intäkter från uppdrag till fast pris redovisas enligt huvudregeln.

Punkterna 5.15–5.17, 5.21 och 17.4

 

 

5 g – Redovisning av befarad förlust på uppdrag till fast pris

Ett företag har ett pågående uppdrag där den avtalade uppdragsinkomsten uppgår till 1 200 000 kr. På balansdagen år 1 har företaget nedlagda utgifter på 1 100 000 kr. För att slutföra uppdraget behöver företaget lägga ner ytterligare 150 000 kr i utgifter för arbete. Företaget har inte fakturerat kunden några förskott.

Företagets förkalkyl:

Avtalad uppdragsinkomst            1 200 000 kr

Beräknade materialutgifter            -400 000 kr
Beräknade löneutgifter                  -550 000 kr
Beräknad vinst                                250 000 kr

Vid utgången av år 1 fördelar sig nedlagda utgifter enligt följande:

Material                                          600 000 kr
Lön                                                 500 000 kr
                                                    1 100 000 kr

Företaget har räknat om kalkylen och konstaterar att uppdraget ger en förlust enligt följande:

Avtalad uppdragsinkomst           1 200 000 kr

Faktiska utgifter för material         -600 000 kr
Faktiska utgifter för lön                 -500 000 kr
Tillkommande utgifter för lön        -150 000 kr
Beräknad förlust                             -50 000 kr

 

Huvudregeln (successiv vinstavräkning)
Färdigställandegraden beräknas som nedlagda utgifter i förhållande till totalt beräknade utgifter för att fullgöra uppdraget, dvs. 88 % (1 100 000/1 250 000). Som nettoomsättning redovisas 1 056 000 kr (1 200 000 × 0,88).

Eftersom uppdraget sannolikt kommer att leda till förlust ska hela den beräknade förlusten redovisas som kostnad. De totala kostnaderna blir 1 106 000 kr, dvs. 50 000 kr högre än intäkten.

I balansräkningen ska företaget redovisa en fordran i posten Upparbetad men ej fakturerad intäkt som beräknas enligt följande:

Intäktsfört i resultaträkningen    1 056 000 kr
Fakturerat                                               -0 kr
Fordran                                      1 056 000 kr

Vidare ska en skuld på 6 000 kr redovisas i posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter enligt följande:

Totalt kostnadsfört i resultaträkningen  1 106 000 kr
Årets utgifter                                        -1 100 000 kr
Skuld                                                            6 000 kr

 

Huvudregeln

Resultaträkningen                                                         År 1

Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.
Nettoomsättning                                                     1 056 000
Summa rörelseintäkter,
lagerförändringar m.m.                                        1 056 000

Rörelsekostnader
Råvaror och förnödenheter                                      -600 000
Personalkostnader                                                   -506 000
Summa rörelsekostnader                                   -1 106 000

Rörelseresultat                                                                 -50 000

Balansräkningen                                                  31/12 år 1

Kortfristiga fordringar
Upparbetad men ej fakturerad intäkt                     1 056 000

Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter                                                    6 000

Upplysningar om redovisningsprinciper

Tjänste- och entreprenaduppdrag
Företagets intäkter från uppdrag till fast pris redovisas enligt huvudregeln.

 

Alternativregeln
Ett företag som redovisar ett uppdrag till fast pris enligt alternativregeln och där uppdraget inte väsentligen är fullgjort ska redovisa en positiv justeringspost i resultaträkningen.

Justeringsposten ska bestå av de utgifter under året som kan hänföras till uppdraget. Är det sannolikt att ett avtal kommer att leda till förlust ska förlusten minska postens värde oavsett om uppdraget påbörjats eller inte. Justeringsposten Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning blir 1 050 000 kr, dvs. nedlagda utgifter 1 100 000 kr med avdrag för beräknad förlust på 50 000 kr.

 

Alternativregeln

Resultaträkningen                                                     År 1

Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.
Nettoomsättning                                                              0
Förändring av lager av produkter
i arbete, färdiga varor och pågående
arbete för annans räkning                                  1 050 000
Summa rörelseintäkter,
lagerförändringar m.m.                                    1 050 000

Rörelsekostnader
Råvaror och förnödenheter                                  -600 000
Personalkostnader                                               -500 000
Summa rörelsekostnader                               -1 100 000

Rörelseresultat                                                             -50 000

Balansräkningen                                              31/12 år 1

Varulager m.m.
Pågående arbete för annans räkning                  1 050 000

Upplysningar om redovisningsprinciper

Tjänste- och entreprenaduppdrag
Företagets intäkter från uppdrag till fast pris redovisas enligt alternativregeln.

Huvudregeln: punkterna 5.17, 5.19, 5.21 och 17.4
Alternativregeln: punkterna 5.23, 5.24 och 17.4

 

5 h – Royalty

Ett företag äger ett patent som upplåtits till ett annat företag mot ersättning i form av royalty. Royaltyn betalas med två femtedelar när avtalet undertecknas, med ytterligare två femtedelar under avtalstiden och med den sista femtedelen när avtalet löper ut.

Ett royaltyavtal som innebär att företaget får ett fast belopp i ersättning för att någon nyttjar patentet är redovisningsmässigt jämförbart med ett hyresavtal.

I årsboksluten redovisas royaltyinkomsterna linjärt under avtalsperioden.

Punkt 5.26

 

5 i – Provision

Ett företag är återförsäljare för en fristående tillverkares produkter. Företaget får provision med 10 % på varornas försäljningsvärde. Villkor för att få provision är att beställda varor verkligen levererats till slutkund, men slutkunden behöver inte ha betalat varorna. Under december år 1 besöker återförsäljaren kunder och tecknar avtal om försäljningar till ett försäljningsvärde av 200 000 kr. Beställningar och provisionsanspråk skickas till tillverkaren samma månad. I februari år 2 levereras varorna till slutkund och i juni år 2 betalas provisionen, 20 000 kr, till återförsäljaren.

Återförsäljaren har enligt villkoren rätt till provision när tillverkaren levererat varorna till slutkunden, dvs. i februari år 2.

Provisionen ska intäktsredovisas hos återförsäljaren i det årsbokslut som upprättas närmast efter februari år 2. Upprättas årsbokslutet av återförsäljaren per den 31 december år 1 redovisas varken intäkt från eller fordran för de aktuella försäljningarna. Intäkten redovisas i stället i årsbokslutet för år 2. Upprättar återförsäljaren årsbokslut per den 30 april år 2 redovisas den beräknade provisionen under rubriken Kortfristiga fordringar.

Punkt 5.26

 

5 j – Försäljning av måltidskuponger

Ett företag i restaurangbranschen säljer måltidskuponger som kan användas på företagets restaurang. Kuponger som sålts köps inte tillbaka och kunderna får inte heller några pengar tillbaka om de handlar för ett lägre belopp än det som står på kupongen.

Till dess företaget har fullgjort sin prestation, dvs. serverat maten, är betalningen ett förskott. Först när kunden utnyttjat kupongen, giltighetstiden gått ut eller företaget med tillförlitlig statistik kan visa att kupongen inte kommer att användas, ska en intäkt redovisas.

I årsbokslutet redovisas en skuld i posten Förskott från kunder som motsvarar betalningen för kuponger som fortfarande är giltiga och sannolikt kommer att utnyttjas. Intäkten redovisas när den tjänats in vilket är när kunden har utnyttjat kupongen, när kupongen enligt statistik sannolikt inte kommer att användas eller när kunden inte längre har rätt att använda kupongen.

Punkt 5.6

 

5 k – Försäljning av gymkort

Ett företag i friskvårdsbranschen säljer årskort som ger innehavaren en rätt att under 12 månader använda företagets anläggning.

Inkomsten från ett uppdrag med ett obestämt antal aktiviteter under en överenskommen tidsperiod redovisas som intäkt linjärt över perioden. Detta innebär att intäkten beräknas till den del av det avtalade priset som motsvarar redovisningsperiodens längd i förhållande till den totala överenskomna tidsperioden. Eftersom säljaren inte har fullgjort någon del av sin prestation endast genom att sälja årskortet är betalningen att betrakta som en förutbetald intäkt. Intäkten redovisas linjärt allteftersom nyttjandetiden löper.

I årsbokslutet redovisas en intäkt som motsvarar den tid som kortet kunnat utnyttjas i förhållande till den totala nyttjandetiden på 12 månader. Resterande del av inkomsten redovisas som en skuld i posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Punkt 5.11

 

5 l – Enskild näringsidkares uttag av varor ur verksamheten

En cykelhandlare gör ett uttag av en cykel från sin verksamhet. Marknadsvärdet är 10 000 kronor inklusive utgående mervärdesskatt 2 000 kronor. Cykelns inköpspris var 6 250 kronor (inklusive ingående mervärdesskatt om 1 250 kronor).

Uttaget ska redovisas som inkomst och minskning av eget kapital. Under eget kapital redovisas uttaget till marknadsvärdet 10 000 kr.

Inkomsten redovisas till marknadsvärdet minskat med den utgående mervärdesskatten 8 750 kr (10 000 – 1 250). Den utgående mervärdesskatten på uttaget är enligt mervärdesskattelagen (1994:200) 1 250 kr, dvs. motsvarande den ingående mervärdesskatten på cykelns inköpspris. Inkomsten redovisas som intäkt det år näringsidkaren gjort uttaget.

Inköpspriset exklusive mervärdesskatt, 5 000 kr, redovisas som kostnad i verksamheten.

 

Resultaträkningen                                                 År X

Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.
Nettoomsättning                                                     8 750

Rörelsekostnader
Handelsvaror                                                         -5 000

Balansräkningen                                           31/12 år X

Kortfristiga skulder
Övriga skulder                                                        1 250

Eget kapital
Insättningar eller uttag under året                       -10 000

Punkterna 5.33–5.35, 14.5 och 14.7

 

5 m – Gåva till visst ändamål under flera år

En ideell förening har under räkenskapsåret fått gåvor om totalt 200 000 kr, s.k. ändamålsbestämda medel, som ska användas till ett årligen återkommande sommarläger för barn och ungdomar. Föreningen har även tidigare räkenskapsår fått gåvor till samma ändamål.

Vid räkenskapsårets ingång har föreningen ett balanserat överskott, inklusive föregående års överskott, på 700 000 kr varav 500 000 kr är gåvor som ännu inte använts. Räkenskapsårets överskott uppgår till 125 000 kr. Årets läger kostade 100 000 kr.

En gåva ska redovisas som intäkt när den erhållits. Utgifterna för lägret redovisas som kostnad det räkenskapsår de uppstår.

Den del av gåvorna som inte används under räkenskapsåret ingår i årets överskott och blir därmed en del av eget kapital. De får inte redovisas i egen post i balansräkningen eftersom andra poster än de som finns i uppställningsformen inte får läggas till.

Om föreningen vill visa ändamålsbestämda medel i årsbokslutet kan det göras i en upplysning till eget kapital. Upplysningen utformas så att den passar föreningens informationsbehov.

Ideella föreningar får ändra benämningen av rubriker och summeringsrader. Föreningen utnyttjar denna möjlighet i resultaträkningen.

 

Resultaträkningen

År X

Föreningens intäkter
Gåvor

200 000

Föreningens kostnader
Övriga externa kostnader

-100 000

Balansräkningen

31/12 år X

Eget kapital
Eget kapital vid räkenskapsårets början

700 000

Årets resultat

125 000

Eget kapital vid räkenskapsårets slut

825 000

Upplysningar om föreningens eget kapital
Ändamålsbestämda medel
I eget kapital ingår ändamålsbestämda medel med 600 000 kr avsedda för föreningens årligen återkommande sommarläger för barn och ungdomar.
Belopp vid årets ingång

500 000

Tillkommande gåvor

200 000

Årets användning

-100 000

Belopp vid årets utgång

600 000

 

Punkterna 3.9, 4.9 och 5.26 samt kapitel 14 under rubriken Särskilda regler för ideella föreningar

 

5 n – Medlemsavgifter

En ideell förening som fakturerar sina medlemsavgifter, skickar i november år 1 ut fakturor på medlemsavgifter för år 2. Totalt faktureras 2 500 000 kr. På balansdagen har 2 000 000 kr inbetalats.

Medlemsavgifter ska redovisas som intäkt fördelat över den period de avser. Eftersom de inbetalda medlemsavgifterna, 2 000 000 kr, avser år 2 är betalningarna att betrakta som en förutbetald intäkt.

De obetalda medlemsavgifterna ska inte redovisas i årsbokslutet år 1 eftersom medlemmarna inte är bundna att betala medlemsavgiften. Föreningen har därför ingen fordran.

Balansräkningen 31/12 år 1

Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 000 000

Punkt 5.41

 

5 o – Förvärv av fastighet genom testamente

En ideell förening har genom testamente fått en fastighet. Fastighetens taxeringsvärde är 1 250 000 kr varav 750 000 kr avser byggnad och 500 000 kr mark. Fastigheten ska användas i föreningens verksamhet. Byggnaden beräknas ha en nyttjandeperiod på 50 år.

Vid förvärv genom testamente eller gåva är inkomsten tillgångens anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång som förvärvas genom testamente eller gåva är marknadsvärdet. För fastigheter får föreningen utgå ifrån att marknadsvärdet motsvarar taxeringsvärdet multiplicerat med 1,33.

Anskaffningsvärdet för en fastighet som vid förvärvet består av både byggnad och mark ska normalt fördelas på byggnad och mark enligt taxeringsvärdets fördelning. Anskaffningsvärdet för byggnaden blir 997 500 kr (750 000 × 1,33) och marken 665 000 kr (500 000 × 1,33).

I resultaträkningen redovisar föreningen en intäkt i posten Gåvor på 1 662 500 kr (997 500 + 665 000) det räkenskapsår föreningen blir ägare till fastigheten. Föreningen redovisar även avskrivning på byggnaden med 2 % av 997 500 kr, vilket innebär en avskrivning på 19 950 kr. Vid samma tidpunkt redovisas värdet på byggnaden (efter avskrivning) och marken i balansräkningen.

Ideella föreningar får ändra benämningen av rubriker och summeringsrader. Föreningen utnyttjar denna möjlighet i resultaträkningen.

Resultaträkningen

År X

Föreningens intäkter
Gåvor

1 662 500

Föreningens kostnader
Avskrivningar

-19 950

Balansräkningen

31/12 år X

Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark

1 642 550

Upplysningar om anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar

Anskaffningsvärde

Avskrivningstid

Byggnader och mark

1 662 550

50 år

 

Punkterna 3.9, 4.9, 5.5, 5.26, 8.11, 9.11, 9.20, 9.31 och 17.7

 

5 p – Intäkt av bidrag

En ideell förening får i oktober år 1 ett bidrag på 2 500 000 kr från sitt riksförbund för ett projekt som ska pågå från den 1 november år 1 till den 31 april år 2. Föreningen bedömer att den kan uppfylla villkoren för bidraget och att kostnaderna för projektet kommer att fördela sig linjärt över projekttiden.

Eftersom föreningen bedömer att den kan uppfylla villkoren för bidraget ska det redovisas som intäkt. Ett bidrag som avser att täcka kostnader ska redovisas som intäkt samma räkenskapsår som det år kostnaderna avser. Avser bidraget kostnader under flera räkenskapsår ska bidraget fördelas och redovisas som intäkt under dessa räkenskapsår. Ett bidrag som erhålls till föreningens verksamhet och som ska redovisas som intäkt, redovisas i posten Bidrag. Föreningen redovisar 833 000 kr (2 500 000 × 2/6) som intäkt år 1. Den del som hänför sig till år 2 redovisas som övrig skuld.

Ideella föreningar får ändra benämningen av rubriker och summeringsrader. Föreningen utnyttjar denna möjlighet i resultaträkningen.

Resultaträkningen

År 1

Föreningens intäkter
Bidrag

833 000

Balansräkningen

31/12 år 1

Kortfristiga skulder
Övriga skulder

1 677 000

 

Punkterna 3.9, 4.9, 5.27–5.30 och 5.42