Exempel till kapitel 11 – Varulager

 

11 a – Värdering av egentillverkade varor

Ett företag med femton anställda tillverkar två olika produkter, A och B. I förkalkylen uppskattas kostnaderna för att tillverka produkterna enligt följande:

Lönekostnad inkl. arbetsgivaravgifter     150 kr/tim
Materialkostnad                                         60 kr/kg

Samma arbetskraft och samma slags material används vid tillverkningen av båda produkterna enligt följande:

A               B

Material                              8 kg/st      5 kg/st

Arbetstid                            2 tim/st     6 tim/st

 

Företaget uppskattar de fasta omkostnaderna enligt följande:

Tillverkningsomkostnad                             600 000 kr
(tjänstemannalön, avskrivningar,
övriga indirekta tillverkningskostnader)

Administrationsomkostnad                        300 000 kr
(ekonomipersonal, försäkring, lokalhyra)

Försäljningsomkostnad                             400 000 kr
(broschyrer, reklam, säljfunktion)

Årsarbetstid i produktionen                       20 000 timmar fördelat på 4 000 A-produkter och 2 000 B-produkter

Förkalkylen bedöms ge ett realistiskt mått på produkternas anskaffningsvärde. Företaget använder en metod där tillverkningsomkostnaden fördelas per arbetad timme och påförs respektive produkt genom ett timpris.

Företaget bedömer att försäljningspris, efter beaktande av inkurans, för produkt A är 1 000 kr och för produkt B 1 450 kr. Vid försäljning utgår provision till återförsäljare för produkt A med 3 % och för produkt B med 6 %.

På balansdagen den 31 december inventerar företaget lagret och det finns 180 st produkt A och 300 st produkt B.

 

Anskaffningsvärde

Administrations- och försäljningsomkostnader ska inte räknas in i anskaffningsvärdet. Skäligt pålägg för tillverkningsomkostnader får ingå. Pålägget för tillverkningsomkostnader beräknas till 30 kr/tim (600 000/20 000).

 

Förkalkyl

Anskaffningsvärde Produkt A

Direkt material 60 kr/kg × 8 kg/st =             480 kr

Direkt lön 150 kr/tim × 2 tim/st =                 300 kr

Tillv.omk.påslag 30 kr/tim × 2 tim/st =           60 kr

Anskaffningsvärde                                       840 kr

 

Anskaffningsvärde Produkt B

Direkt material 60 kr/kg × 5 kg/st =            300 kr

Direkt lön 150 kr/tim × 6 tim/st =                900 kr

Tillv.omk.påslag 30 kr/tim × 6 tim/st =        180 kr

Anskaffningsvärde                                  1 380 kr

 

Nettoförsäljningsvärde

Nettoförsäljningsvärdet innebär att det bestämda försäljningsvärdet ska minskas med kostnader som direkt kan hänföras till försäljningen (försäljningssärkostnad). Med försäljningssärkostnad avses varurabatter, bonus, provisioner etc. Företaget har gjort vissa antaganden (se förutsättningar) avseende försäljningen.

Nettoförsäljningsvärde per produkt Produkt A
Försäljningspris                         1 000 kr
Provision återförsäljare, 3 %         -30 kr
Nettoförsäljningsvärde                  970 kr

Nettoförsäljningsvärde per produkt Produkt B
Försäljningspris                         1 450 kr
Provision återförsäljare, 6 %         -87 kr
Nettoförsäljningsvärde              1 363 kr

 

Varulagrets värde

Varulagret ska värderas post för post till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Det lägsta värdet för produkt A är anskaffningsvärdet medan nettoförsäljningsvärdet är det lägsta värdet för produkt B. Varulagrets värde i årsbokslutet beräknas enligt följande:

Varulagervärde Produkt A
Anskaffningsvärde               840 kr
Antal produkter                    180 st
Varulagervärde             151 200 kr

Varulagervärde Produkt B
Nettoförsäljningsvärde      1 363 kr
Antal produkter                    300 st
Varulagervärde             408 900 kr

Totalt varulagervärde 560 100 kr

 

I resultaträkningen redovisas kostnaderna i respektive post. Inga exakta kostnader finns med i förutsättningarna varför det inte visas här. Förändringen i lagervärdet från föregående räkenskapsår redovisas i posten Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning.

I balansräkningen redovisas 560 100 kr i posten Färdiga varor och handelsvaror.

Företaget lämnar följande upplysning om redovisningsprinciper.

Anskaffningsvärde för egentillverkade varor
Företaget räknar in indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor.

 

Punkterna 11.4, 11.9–11.15 och 17.6

 

11 b – Redovisning av handelsvaror samt egentillverkade varor i resultat- och balansräkningen

Ett företag köper in produkten A och tillverkar produkterna B och C. Företaget räknar inte in indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för de egentillverkade produkterna. Företagets försäljning uppgår enligt följande (belopp i kr):

Produkt      Oms. år 1      Oms. år 2

A                     120 000          152 400

B                     233 950          545 500

C                     680 380          810 420

Summa        1 034 330        1 508 320

Lagervärde enligt lägsta värdets princip (belopp i kr):

Produkt      Värde år 0      Värde år 1         Värde år 2

A                      327 950          400 000              350 800

B                      600 000          550 000              745 000

C                      775 950          800 000              920 300

Av produkt B var 25 % färdigtillverkade år 1 och 10 % färdigtillverkade år 2. Av produkt C var 50 % färdigtillverkade år 1 och 25 % färdigtillverkade år 2.

För produkterna B och C ska skillnaden mellan ingående- och utgående lagervärden redovisas i posten Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning. Värdet i balansräkningen har ökat mellan år 1 och 2, vilket medför att i resultaträkningen ska en kreditpost redovisas på 315 300 kr ((745 000 + 920 300) – (550 000 + 800 000)). Värdet har minskat mellan år 0 och 1, vilket medför att i resultaträkningen ska en debetpost redovisas på
-25 950 kr (( 550 000 + 800 000) – (600 000 + 775 950)).

I exemplet finns inte något beloppsunderlag för redovisning av respektive års kostnader för produkterna A, B och C.

Produkterna ska i balansräkningen redovisas i olika lagerposter. Produkt A ska alltid ingå i posten Färdiga varor och handelsvaror. Produkterna B och C ingår i den posten till den del de på balansdagen är färdigtillverkade. Resterande produkter B och C ingår i posten Varor under tillverkning. Råvaror och förnödenheter som ännu inte tagits i bruk ingår i posten Råvaror och förnödenheter. I exemplet finns inga sådana angivna.

Varor under tillverkning år 1

B            75 % × 550 000         412 500 kr

C            50 % × 800 000         400 000 kr

Totalt                                        812 500 kr

 

Färdiga varor år 1
A         100 % × 400 000          400 000 kr

B           25 % × 550 000          137 500 kr

C           50 % × 800 000          400 000 kr

Totalt                                        937 500 kr

 

Varor under tillverkning år 2
B           90 % × 745 000         670 500 kr

C           75 % × 920 300         690 225 kr

Totalt                                    1 360 725 kr

 

Färdiga varor år 2
A        100 % × 350 800         350 800 kr

B          10 % × 745 000           74 500 kr

C          25 % × 920 300         230 075 kr

Totalt                                      655 375 kr

 

Exemplet visar redovisningen för år 1 respektive år 2.

Resultaträkningen

År 2

År 1

Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.
Nettoomsättning

1 508 320

1 034 330

Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning 315 300 -25 950
Balansräkningen

31/12 år 2

31/12 år 1

Varulager m.m.
Varor under tillverkning

1 360 725

812 500

Färdiga varor och handelsvaror

655 375

937 500

 

Punkt 11.13

 

11 c – Värdering av varulager i ett detaljhandelsföretag

En affär säljer skor. I försäljningspriset ingår ett schablonmässigt pålägg med 80 % på inköpspriset. På balansdagen finns 400 par skor i lager. Försäljningspriset är normalt 1 350 kr per par. I mellandagsrean har försäljningspriset för vissa skor satts ned till 600 kr. Av dessa skor finns 150 par kvar på balansdagen. Alla belopp är exkl. mervärdesskatt.

Varulagret ska värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Ett detaljhandelsföretag får beräkna anskaffningsvärdet till försäljningspriset (exkl. mervärdesskatt) med avdrag för det pålägg som används i priskalkylen.

Värdering av skor till ordinarie pris
Anskaffningsvärdet beräknas till 750 kr (1 350/1,8) per par. Anskaffningsvärdet 187 500 kr (750 × 250) är lägre än nettoförsäljningsvärdet 337 500 kr (1 350 × 250) och dessa skor värderas därför till 187 500 kr enligt lägsta värdets princip.

Värdering av skor till reapris
Anskaffningsvärdet beräknas till 750 kr (1 350/1,8) per par (dvs. utifrån ordinarie försäljningspris). Nettoförsäljningsvärdet 90 000 kr (600 × 150) är lägre än anskaffningsvärdet 112 500 kr (750 × 150) och reaskorna värderas därför till 90 000 kr enligt lägsta värdets princip.

 

Balansräkningen                      31/12 år X

Varulager m.m.

Färdiga varor och handelsvaror     277 500

 

Punkterna 11.4, 11.8, 11.14 och 11.15

 

11 d – Varor som erhållits i gåva och som inte bokförts löpande

En ideell förening säljer begagnade kläder, böcker och porslin, skänkta av privatpersoner, för att få in pengar till sin verksamhet. Föreningen bokför inte gåvorna löpande med stöd av 5 kap. 1 § BFL. De varor som finns kvar på balansdagen redovisas till ett uppskattat sammanvägt nettoförsäljningsvärde.

Vid föregående års utgång värderades varulagret till 320 000 kr och vid årets utgång till 400 000 kr. Under räkenskapsåret har föreningen sålt varor för 1 273 000 kr.

Varulagrets värde är högre vid räkenskapsårets utgång än ingång. Det innebär att varulagerförändringen, 80 000 kr (400 000 – 320 000), redovisas som intäkt av gåva. Hade varulagrets värde varit lägre, hade varulagerförändringen i stället redovisats som kostnad i posten Handelsvaror.

Eftersom förändring av varulager avseende varor som erhållits i gåva i vissa fall ska redovisas som intäkt av gåva måste en förening som säljer både varor som skänkts och inköpta varor göra separata beräkningar för det inköpta varulagret respektive det varulager som erhållits i gåva.

Resultaträkningen

År X

Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.
Gåvor

80 000

Nettoomsättning

1 273 000

Balansräkningen

31/12 år X

Varulager m.m.
Handelsvaror

400 000

 

Punkterna 4.9, 5.26, 8.3, 8.12 och 11.19