Exempel till Kapitel 7 – Resultaträkningen

7-1 – Intäkt av medlemsavgift som faktureras och betalats i förskott

Förutsättningar

En förening som fakturerar sina medlemsavgifter, skickar i november år 1 ut fakturor på medlemsavgifter för år 2. Totalt faktureras 25 000 kr. På balansdagen har 20 000 kr inbetalats.

Tänk så här

En förening ska redovisa en medlemsavgift som intäkt när medlemsavgiften betalas till föreningen (se punkt 7.1). De inbetalda medlemsavgifterna, 20 000 kr, redovisas som intäkt år 1.

Fakturerade medlemsavgifter ska inte tas upp som kundfordringar (se punkt 6.48). De obetalda medlemsavgifterna ska därför inte tas upp som en fordran i bokslutet år 1.

Bokför så här

Konto

Debet

Kredit

Bank

20 000

 

Medlemsavgifter

 

20 000

Redovisa så här
i bokslutet

År 1

Resultaträkning

Medlemsavgifter 20 000

 

7-2 – Medlemsavgifter som till viss del avser riksorganisation

Förutsättningar

I medlemsavgiften till en lokalförening ingår även medlemsavgift till riksorganisationen. Under räkenskapsåret har föreningen fått in 60 000 kr i medlemsavgifter, varav 15 000 kr avser riksorganisationen.

Tänk så här

Inkomst är endast det som föreningen tar emot för egen räkning (se punkt 3.5). Av inbetalda medlemsavgifter ska 15 000 kr betalas vidare till riksorganisationen. Föreningen redovisar därför 45 000 kr som inkomst. Den del som ska betalas vidare till riksorganisationen tas upp som övrig skuld. Medlemsavgifterna redovisas som intäkt när medlemsavgiften betalas till föreningen (se punkt 7.1).

Bokför så här

Konto

Debet

Kredit

Medlemsavgifter

 

45 000

Övriga skulder

 

15 000

Bank

60 000

 

 

7-3 – Intäkt av gåva i form av fastighet

Förutsättningar

En förening har genom testamente fått en fastighet. Fastighetens taxeringsvärde vid gåvotillfället är 1 250 000 kr varav 750 000 kr avser byggnad och 500 000 kr mark. Fastigheten ska användas i föreningens verksamhet. Föreningen har en förteckning över sina anläggningstillgångar (se punkt 6.1).

Tänk så här

Förvärv genom testamente räknas som gåva (se punkt 2.3). Intäkt av gåva ska motsvara tillgångens anskaffningsvärde (se punkt 7.2). Anskaffningsvärdet för byggnad och mark är vid gåva det verkliga värdet vid gåvotillfället. För byggnad och mark med taxeringsvärde är verkligt värde detsamma som taxeringsvärdet multiplicerat med 1,33 (se punkt 6.11).

Anskaffningsvärdet för byggnad respektive mark beräknas separat eftersom avskrivningar inte ska göra på marken. Anskaffningsvärdet för byggnaden blir 997 500 kr (750 000 × 1,33) och marken 665 000 kr (500 000 × 1,33).

I resultaträkningen redovisar föreningen en intäkt av gåva på 1 662 500 kr (997 500 + 665 000) det räkenskapsår föreningen blir ägare till fastigheten (se punkt 7.2). Vid samma tidpunkt redovisas värdet på byggnaden och marken i balansräkningen (se punkt 6.5).

Bokför så här

Konto

Debet

Kredit

Gåvor

 

1 662 500

Byggnad

997 500

 

Mark

665 000

 

 

Följande anteckning görs i förteckningen över anläggningstillgångar: Fastigheten ABC 1:3 erhållen i gåva den 1 februari 20XX värderad till 1 662 500 kr.

Anskaffningsvärde byggnad 997 500 kr.

Anskaffningsvärde mark 665 000 kr.

Nyttjandeperiod 75 år.

 

7-4 – Intäkt av bidrag

Förutsättningar

En förening får i september år 1 ett kommunalt bidrag på 25 000 kr för ett projekt som ska pågå från 1 oktober år 1 till 31 mars år 2.

Tänk så här

Föreningen får välja att redovisa bidraget som intäkt det räkenskapsår bidraget betalas till föreningen eller det eller de räkenskapsår det hänför sig till (se punkt 7.3). Föreningen väljer att redovisa bidraget som intäkt de räkenskapsår det hänför sig till, dvs. 12 500 kr (25 000 × 3/6) år 1 och 12 500 kr år 2. Den del som hänför sig till år 2 tas upp som övrig skuld (se punkt 6.76).

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Övriga skulder 12 500

Resultaträkning

Gåvor och bidrag 12 500

 

7-5 – Positiv förändring av varulager – gåvor som inte bokförts löpande

Förutsättningar

En förening säljer begagnade kläder, böcker och porslin, skänkta av privatpersoner, för att få in pengar till sin verksamhet. Föreningen bokför inte gåvorna löpande med stöd av 5 kap. 1 § BFL (se punkt 3.2). De varor som finns kvar på balansdagen tas upp till försäljningsvärdet vid förvärvstillfället (se punkt 6.44).

Vid föregående års utgång togs varulagret upp till 32 000 kr och vid årets utgång till 40 000 kr. Under räkenskapsåret har föreningen sålt varor för 273 000 kr.

Tänk så här

Eftersom varulagrets värde är högre vid räkenskapsårets utgång än ingång ska varulagerförändringen redovisas som intäkt av gåva (se punkt 7.2 tredje stycket).

 

Varulager vid räkenskapsårets utgång   40 000

Varulager vid räkenskapsårets ingång – 32 000

Intäkt av gåva     8 000

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Varulager   40 000

 

Resultaträkning

Gåvor och bidrag     8 000

Försäljningsintäkter 273 000

 

7-6 – Negativ förändring av varulager – gåvor som inte bokförts löpande

Förutsättningar

Föreningen i exempel 7-5 tar följande räkenskapsår upp varulagret till 35 000 kr vid årets utgång. Året innan togs lagret upp till 40 000 kr. Under räkenskapsåret har föreningen sålt varor för 296 000 kr.

Tänk så här

Eftersom varulagrets värde är lägre vid räkenskapsårets utgång än ingång, ska varulagerförändringen redovisas som en kostnad (se punkt 7.12).

 

Varulager vid räkenskapsårets utgång   35 000

Varulager vid räkenskapsårets ingång – 40 000

Årets varukostnad   – 5 000

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Varulager  35 000

 

Resultaträkning

Försäljningsintäkter 296 000

Försäljningskostnader    -5 000

 

7-7 – Förändring av varulager – inköpta varor och gåvor som bokförts löpande

Förutsättningar

En förening säljer begagnade kläder, böcker och porslin, skänkta av privatpersoner, för att få in pengar till sin verksamhet. Ibland köper föreningen också in varor. Gåvorna bokförs löpande.

Anskaffningsvärdet för de varor som föreningen fått i gåva har beräknats till försäljningsvärdet, 20 000 kr (se punkt 6.44). Föreningen har även köpt in varor för 5 000 kr. Vid räkenskapsårets ingång togs varulagret upp till 15 000 kr och vid räkenskapsårets utgång till 18 000 kr. Föreningen har varken vid räkenskapsårets utgång eller ingång några obetalda fakturor eller förskott avseende varuinköp.

Tänk så här

Föreningens varukostnad beräknas enligt följande (se punkt 7.12):

 

Årets utbetalning till leverantörer    5 000

+ Årets erhållna gåvor 20 000

– Varulager vid räkenskapsårets utgång – 18 000

+ Varulager vid räkenskapsårets ingång 15 000

Årets varukostnad 22 000

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Varulager   18 000

 

Resultaträkning

Gåvor och bidrag   20 000

Försäljningskostnader – 22 000

 

7-8 – Förändring av varulager – inköpta varor och gåvor som inte bokförts löpande

Förutsättningar

En förening säljer begagnade kläder, böcker och porslin för att få in pengar till sin verksamhet. Försäljningen avser både varor som skänkts av privatpersoner och inköpta varor. Gåvorna bokförs inte löpande med stöd av 5 kap. 1 § BFL. De varor som finns kvar på balansdagen tas upp till försäljningsvärdet vid förvärvstillfället (se punkt 6.44).

Föreningen har köpt in varor för 15 000 kr och sålt varor för 47 000 kr. Lagret av köpta varor togs vid föregående års utgång upp till 5 000 kr och lagret av varor som erhållits i gåva till 8 000 kr. Vid årets utgång tas lagret av köpta varor upp till 8 000 kr och lagret av varor som erhållits i gåva till 10 000 kr. Föreningen har varken vid räkenskapsårets utgång eller ingång några obetalda fakturor eller förskott avseende varuinköp.

Tänk så här

Eftersom förändring av varulager avseende varor som erhållits i gåva i vissa fall ska redovisas som intäkt av gåva (se punkt 7.2 tredje stycket), måste separata beräkningar göras för det inköpta varulagret respektive det varulager som erhållits i gåva.

Föreningens varukostnad för köpta varor beräknas enligt följande (se punkt 7.12):

 

Årets utbetalningar till leverantörer 15 000

– Varulager vid räkenskapsårets utgång – 8 000

+ Varulager vid räkenskapsårets ingång 5 000

Årets varukostnad 12 000

 

För de varor som föreningen fått i gåva görs en jämförelse mellan varulagret vid räkenskapsårets utgång och ingång. Eftersom varulagrets värde är högre vid räkenskapsårets utgång än ingång ska varulagerförändringen redovisas som en intäkt av gåva (se punkt 7.2 tredje stycket).

Varulager vid räkenskapsårets utgång 10 000

Varulager vid räkenskapsårets ingång – 8 000

Intäkt av gåva  2 000

Det totala varulagret vid räkenskapsårets utgång uppgår till 18 000 kr (8 000 + 10 000).

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Varulager   18 000

 

Resultaträkning

Försäljningsintäkter   47 000

Gåvor och bidrag     2 000

Försäljningskostnader – 12 000

 

7-9a – Övriga verksamhetsintäkter – kontantmetoden

Förutsättningar

År 1

En förening bokför enligt kontantmetoden och upprättar bokslut med hjälp av bokslutsunderlag. Föreningen har under sitt första räkenskapsår fått betalt med 540 000 kr för fakturor avseende deltagaravgifter.

Föreningen har dessutom skickat en faktura på 3 000 kr som inte betalats före räkenskapsårets utgång, men som föreningen bedömer kommer att betalas nästkommande år.

Av de betalda fakturorna avser:

a) 60 000 kr (10 fakturor á 6 000 kr) en aktivitet som har påbör-
   jats före räkenskapsårets utgång.

b) 36 000 kr (6 fakturor á 6 000 kr) en aktivitet som kommer att

   hållas nästa räkenskapsår.

c) 24 000 kr (8 fakturor á 3 000 kr) också en aktivitet som kom-
   mer att hållas nästa räkenskapsår.

Tänk så här

År 1

Räkenskapsårets intäkt beräknas på ett bokslutsunderlag som också utgör bokföring enligt följande (se punkt 7.5):

Årets inbetalningar från kunder             540 000

+ Fakturerade kundfordringar vid räkenskapsårets

   utgång                 3 000

– Fakturerade kundfordringar vid räkenskapsårets

  ingång      0

– Förskott från medlemmar vid räkenskapsårets

  utgång (b)         – 36 000

+ Förskott från medlemmar vid räkenskapsårets

   ingång      0

Årets intäkt             507 000

Fakturan på 3 000 kr som skickats men som inte betalts vid räkenskapsårets utgång ska ingå i intäkten.

Enligt punkt 6.73 är en inbetalning ett förskott om tjänsten inte har påbörjats. Förskott över 5 000 kr per faktura ska inte ingå i intäkten.

a) Beloppen som har erhållits för aktiviteter som har påbörjats  
   är inte förskott. Någon justering av räkenskapsårets intäkt ska
   därför inte göras.

b) 36 000 kr avser en aktivitet som inte påbörjats och är därför
   förskott. Eftersom beloppet per faktura överstiger 5 000 kr
   ska de inte ingå i räkenskapsårets intäkt.

c) 24 000 kr avser en aktivitet som inte påbörjats och är därför
  förskott. Ingen justering görs av intäkten eftersom beloppet
  per faktura understiger 5 000 kr.

Bokför så här

År 1

Konto

Debet

Kredit

Bank

540 000

 

Övriga verksamhetsinkomster

 

540 000

Redovisa så här
i bokslutet

År 1

Balansräkning

Kundfordringar     3 000

Övriga skulder  36 000

 

Resultaträkning

Övriga verksamhetsintäkter 507 000

Förutsättningar

År 2

År 2 genomför föreningen de aktiviteter den fått betalt för. Dessutom betalas den obetalda fakturan. Föreningens vidare verksamhet visas inte i exemplet.

Tänk så här År 2

Betalning av fakturan på 3 000 kr ska inte påverka detta räkenskapsårs intäkter. Förskotten på 36 000 kr som räknades bort från intäkterna år 1 ska påverka intäkterna år 2. Det sker genom att förskott vid räkenskapsårets ingång tas med vid beräkning av årets intäkt (se punkt 7.5).

Bokför så här

År 2

När fakturan på 3 000 kr betalas ska den bokföras som inkomst på vanligt sätt. En justering sker sedan i bokslutet på bokslutsunderlaget. Även förskotten vid räkenskapsårets ingång, 36 000 kr, justeras på bokslutsunderlaget.

Redovisa så här

i bokslutet

År 2

Balansräkning

Kundfordringar         0

Övriga skulder         0

 

Resultaträkning

Övriga verksamhetsintäkter   36 000

7-9b – Övriga verksamhetsintäkter – faktureringsmetoden

Förutsättningar

År 1

Om föreningen i exempel 7-9a istället bokfört enligt fakturerings- metoden hade föreningen under sitt första räkenskapsår bokfört att den skickat fakturor på sammanlagt 543 000 kr (540 000 + 3 000).

Av fakturorna avser:

a) 60 000 kr (10 fakturor á 6 000 kr) en aktivitet som har
   påbörjats före räkenskapsårets utgång och 423 000 kr

   aktiviteter som är genomförda och avslutade.

b) 36 000 kr (6 fakturor á 6 000 kr) en aktivitet som kommer att

   hållas nästa räkenskapsår.

c) 24 000 kr (8 fakturor á 3 000 kr) också en aktivitet som

   kommer att hållas nästa räkenskapsår.

Tänk så här

År 1

Enligt punkt 6.73 är en inbetalning ett förskott om tjänsten inte har påbörjats. Förskott över 5 000 kr ska inte ingå i räkenskapsårets intäkt.

a) Beloppen som har erhållits för aktiviteter som har påbörjats
   är inte förskott. Någon justering av räkenskapsårets intäkt ska
   därför inte göras.

b) 36 000 kr avser en aktivitet som inte påbörjats och är därför
   förskott. Eftersom beloppet per faktura överstiger 5 000 kr
   ska de inte ingå i räkenskapsårets intäkt.

c) 24 000 kr avser en aktivitet som inte påbörjats och är därför
   förskott. Ingen justering görs av intäkten eftersom beloppet
   per faktura understiger 5 000 kr.

Räkenskapsårets intäkt är 507 000 kr (543 000 – 36 000).

Bokför så här

År 1

Fakturor för genomförda och påbörjade aktiviteter samt för förskott under 5 000 kr bokförs som övriga verksamhetsinkomster när de skickas:

Konto

Debet

Kredit

Kundfordringar

507 000

 

Övriga verksamhetsinkomster (a)

 

60 000

Övriga verksamhetsinkomster (a)

 

423 000

Övriga verksamhetsinkomster (c)

 

24 000

 

Fakturorna för aktiviteter som kommer att genomföras kommande räkenskapsår bokförs som förskott:

Konto

Debet

Kredit

Kundfordringar

36 000

 

Förskott från medlemmar (b)

 

36 000

 

Samtliga fakturor bokförs på följande sätt när de betalas:

Konto

Debet

Kredit

Kundfordringar

 

540 000

Bank

540 000

 

Redovisa så här

i bokslutet

År 1

Balansräkning

Kundfordringar   3 000

Övriga skulder 36 000

 

Resultaträkning

Övriga verksamhetsintäkter 507 000

Förutsättningar År 2

År 2 genomför föreningen de aktiviteter den fått betalt för. Dessutom betalas den obetalda fakturan. Föreningens vidare verksamhet visas inte i exemplet.

Tänk så här

År 2

Förskotten på 36 000 kr som räknades bort från intäkterna år 1 ska påverka intäkterna år 2. Det sker genom att förskott vid räkenskapsårets ingång tas med vid beräkning av årets intäkt (se punkt 7.5).

Bokför så här

År 2

Ingående balans på kontot förskott från medlemmar är 36 000 kr. De bokförs om till övriga verksamhetsinkomster när de inte längre är förskott.

Konto

Debet

Kredit

Förskott från medlemmar

36 000

 

Övriga verksamhetsinkomster

 

36 000

Redovisa så här
i bokslutet

År 2

Balansräkning

Kundfordringar             0

Övriga skulder             0

 

Resultaträkning

Övriga verksamhetsintäkter  36 000

7-10a – Försäljningskostnader och överiga externa kostnader (kontantmetoden)

Förutsättningar

En förening bokför enligt kontantmetoden och upprättar bokslut med hjälp av bokslutsunderlag. Föreningen har betalt 72 000 kr (57 600 + moms 14 400) till sina leverantörer.

a) Av betalningarna avser 50 000 kr varor (40 000 + moms
   10 000) och 22 000 kr övriga utgifter (17 600 + moms 4 400).

b) Före räkenskapsårets utgång har föreningen dessutom  
   mottagit en faktura för varor på 20 000 kr (16 000 + moms
   4 000) som avser räkenskapsåret men som inte betalats före
   räkenskapsårets utgång. Inga leverantörsskulder fanns vid
   årets ingång.

c) Vid räkenskapsårets utgång har föreningen varor till ett värde
   av 7 000 kr (exkl. moms) i lager. Vid räkenskapsårets ingång
   var lagret värderat till 0 kr.

I utbetalningarna till leverantörerna avser en betalning på 3 000 kr (2 400 + moms 600) en hyra för januari nästa räkenskapsår.

I februari året efter räkenskapsåret (innan föreningen gjort bokslutet) kommer en telefonräkning avseende år 1 på 10 000 kr (8 000 + moms 2 000).

Föreningen är skattskyldig till mervärdesskatt.

Tänk så här

Varukostnaden beräknas på ett bokslutsunderlag som också utgör bokföring enligt följande (se punkt 7.12):

Årets utbetalningar till leverantörer (a)             40 000

+ Leverantörsskulder vid räkenskapsårets utgång (b)         16 000

– Leverantörsskulder vid räkenskapsårets ingång     0

– Förskott till leverantörer vid räkenskapsårets utgång     0

+ Förskott till leverantörer vid räkenskapsårets ingång     0

+ Varulager vid räkenskapsårets ingång (c)     0

– Varulager vid räkenskapsårets utgång (c)             – 7 000

Årets kostnad           49 000

 

Fakturor som erhållits men som inte betalts vid räkenskapsårets utgång ska ingå i kostnaden.

De varor som finns i lager vid räkenskapsårets utgång ska reducera varukostnaden då värdet uppgår till mer än 5 000 kr.

Även den ingående momsen på fakturan som var obetald vid räkenskapsårets utgång skrivs på bokslutsunderlaget och dras på samma sätt som annan ingående moms av vid beräkningen av momsskulden.

Kostnaden för övriga externa utgifter beräknas på ett bokslutsunderlag som också utgör bokföring enligt följande (se punkt 7.12):

Årets utbetalningar till leverantörer (a)             17 600

+ Leverantörsskulder vid räkenskapsårets utgång                            0

– Leverantörsskulder vid räkenskapsårets ingång    0

– Förskott till leverantörer vid räkenskapsårets utgång    0

+ Förskott till leverantörer vid räkenskapsårets ingång     0

Årets kostnad              17 600

 

Utbetalningen som avser hyra år 2 tas inte upp som ett förskott eftersom beloppet är mindre än 5 000 kr.

Då det endast är betalningar och fakturor som erhållits under räkenskapsåret som utgör kostnad ska ingen justering för telefonräkningen ske.

Bokför så här

Konto

Debet

Kredit

Bank

 

72 000

Varuinköp

40 000

 

Övriga utgifter

17 600

 

Ingående moms

14 400

 

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Varulager     7 000

Leverantörsskulder   20 000

 

Resultaträkning

Försäljningskostnader – 49 000

Övriga externa kostnader – 17 600

 

7-10b – Försäljningskostnader och överiga externa kostnader
(faktureringsmetoden)

Förutsättningar

Om föreningen i exempel 7-10a istället hade bokfört enligt faktureringsmetoden hade den bokfört fakturor på 92 000 kr (73 600 + moms 18 400) från sina leverantörer. Av fakturorna avser 70 000 kr varor (56 000 + moms 14 000) och 22 000 kr övriga utgifter (17 600 + moms 4 400). En faktura på 20 000 kr (16 000 + moms 4 000) är obetald vid räkenskapsårets utgång.

Vid räkenskapsårets utgång har föreningen varor till ett värde av 7 000 kr (exkl. moms) i lager.

I utbetalningarna till leverantörerna avser en betalning på 3 000 kr (2 400 + moms 600) en hyra för januari nästa räkenskapsår.

I februari året efter räkenskapsåret (innan föreningen gjort bokslutet) kommer en telefonräkning avseende år 1 på 10 000 kr (8 000 + moms 2 000).

Tänk så här

Varukostnaden beräknas som (se punkt 7.12): Kostnaden för varor är bokförda inköp (56 000 kr) minus varor som finns kvar i lager (7 000 kr) dvs. 49 000 kr. De varor som finns i lager vid räkenskapsårets utgång ska reducera varukostnaden om värdet uppgår till mer än 5 000 kr (se punkt 6.40).

Kostnaden för övriga externa utgifter (se punkt 7.12) är 17 600 kr (bokförda inköp).

Utbetalningen som avser hyra år 2 tas inte upp som ett förskott eftersom beloppet är mindre än 5 000 kr (se punkt 6.51).

Det är endast fakturor som erhållits eller borde ha erhållits under räkenskapsåret som utgör kostnad (se punkt 7.12). Ingen justering ska därför ske för telefonräkningen som kommer i februari året efter räkenskapsåret.

Bokför så här

Fakturorna bokförs löpande på följande sätt:

Konto

Debet

Kredit

Leverantörsskulder

 

92 000

Varuinköp

56 000

 

Övriga utgifter

17 600

 

Ingående moms

18 400

 

 

Konto

Debet

Kredit

Leverantörsskulder

72 000

 

Bank

 

72 000

 

Vid räkenskapsårets utgång bokförs lagret på följande sätt:

Konto

Debet

Kredit

Lager

7 000

 

Förändring lager

 

7 000

Redovisa så här

i bokslutet

Balansräkning

Varulager    7 000

Leverantörsskulder   20 000

 

Resultaträkning

Försäljningskostnader – 49 000

Övriga externa kostnader – 17 600

 

7-11 – Kostnad för personal (kontantmetoden)

Förutsättningar

En förening som bokför enligt kontantmetoden har betalt 120 000 kr i lön och 40 000 kr i lagstadgade arbetsgivaravgifter. Föreningen har också betalt 7 000 kr för andra utgifter (försäkring och kursavgift) som avser personal. Räkenskapsårets utbetalningar avseende anställda uppgår till 167 000 kr (120 000 + 40 000 + 7 000).

Vid räkenskapsårets utgång har föreningen en obetald ersättning till en ledare i verksamheten på 10 000 kr inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter. Vid räkenskapsårets ingång var motsvarande belopp 8 000 kr.

Vid räkenskapsårets utgång har föreningen dessutom en skuld avseende obetalda arbetsgivaravgifter för december på 3 000 kr. Vid räkenskapsårets ingång var skulden 7 000 kr.

Vid räkenskapsårets utgång har föreningen också en obetald faktura för julblommor till styrelsen på 1 000 kr. Inga leverantörsskulder fanns vid räkenskapsårets början.

Tänk så här

Kostnaden för personal beräknas på ett bokslutsunderlag som också utgör bokföring enligt följande (se punkt 7.13):

Årets utbetalningar avseende anställda               167 000

+ Skuld för ersättning m.m. vid räkenskapsårets utgång        10 000

– Skuld för ersättning m.m. vid räkenskapsårets ingång         – 8 000

+ Skuld för arbetsgivaravgift vid räkenskapsårets utgång         3 000

– Skuld för arbetsgivaravgift vid räkenskapsårets ingång         – 7 000

+ Leverantörsskulder vid räkenskapsårets utgång                     1 000

– Leverantörsskulder vid räkenskapsårets ingång                            0

Årets kostnad                166 000

Bokför så här

Konto

Debet

Kredit

Bank

 

167 000

Lön

120 000

 

Arbetsgivaravgifter

40 000

 

Övriga personal-

utgifter

7 000

 

Redovisa så här

i bokslutet

Balansräkning

Leverantörsskuld      1 000

Skatteskuld      3 000

Övriga skulder    10 000

 

Resultaträkning

Personalkostnader – 166 000

7-12 – Omvärdering av finansiella placeringar – värdepappersportfölj

Förutsättningar

En förening äger aktier i flera olika företag för att sprida riskerna och ser därför innehavet som en värdepappersportfölj. Föreningen har förtecknat följande på ett bokslutsunderlag för finansiella

placeringar:

 

        Anskaffnings-        Bokfört        Värde            Intäkt/

        ningsvärde       värde             31/12         kostnad

      31/12            år 2               omvär-

      år 2 dering

 

Aktie 1 70 000       60 000           40 000

Aktie 2 40 000       40 000           50 000

Aktie 3 50 000       50 000           40 000

Summa värde-       160 000    150 000     130 000        – 20 000

pappersportfölj

Tänk så här

En finansiell placering ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen (se punkt 6.63). Om detta lägsta värde är lägre än det bokförda värdet ska skillnaden redovisas som kostnad och är värdet högre redovisas en intäkt (se punkterna 7.11 och 7.19). Finansiella placeringar ska värderas var och en för sig utom en värdepappersportfölj som ska ses som en tillgång (se punkt 6.58).

Värdepappersportföljen tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen, 130 000 kr, och en kostnad till följd av omvärderingen redovisas eftersom värdet som portföljen tas upp till är lägre än det bokförda värdet. Kostnaden uppgår till

20 000 kr (150 000 – 130 000).

Redovisa så här

i årsbokslutet

Balansräkning

Finansiella placeringar 130 000

 

Resultaträkning

Finansiella kostnader – 20 000