Exempel till Kapitel 6 – Balansräkningen

6-1 – Köp av fastighet med taxeringsvärde

Förutsättningar

En förening köper den 1 mars en fastighet för 9 miljoner kr till sin museiverksamhet. Lagfartsavgiften uppgår till 135 000 kr. Fastighetens taxeringsvärde vid tidpunkten för köpet är 6 miljoner kr, varav
4 miljoner kr avser byggnader och 2 miljoner kr mark. Föreningen har en förteckning över sina anläggningstillgångar (se punkt 6.1).

Tänk så här

Utgiften för lagfartsavgiften ska ingå i anskaffningsvärdet som därför är 9 135 000 kr (9 000 000 + 135 000) (se punkt 6.8). Anskaffningsvärdet för byggnad och mark fördelas normalt efter taxeringsvärdets fördelning. Anskaffningsvärdet för byggnaden är 6 090 000 kr (9 135 000 × 4/6) och för marken 3 045 000 kr (9 135 000 × 2/6).

Bokför så här

Konto

Debet

Kredit

Byggnad

6 090 000

 

Mark

3 045 000

 

Bank

 

9 135 000

 

Följande anteckning görs i förteckningen över anläggningstillgångar: Fastigheten ABC 1:2 inköpt den 1 mars 20XX för 9 135 000 kr. Anskaffningsvärde byggnad 6 090 000 kr.
Anskaffningsvärde mark 3 045 000 kr.

Nyttjandeperiod 60 år.

Redovisa så här i bokslutet

Se exempel 6-5.

6-2 – Köp av fastighet som saknar taxeringsvärde

Förutsättningar

En förening köper den 1 mars en fastighet för 8 900 000 kr till sin museiverksamhet. Lagfartsavgiften uppgår till 100 000 kr. Fastigheten saknar taxeringsvärde vid tidpunkten för köpet. Föreningen har en förteckning över sina anläggningstillgångar (se punkt 6.1).

Tänk så här

Utgiften för lagfartsavgiften ska ingå i anskaffningsvärdet som därför är 9 000 000 kr (8 900 000 + 100 000) (se punkt 6.8). Anskaffningsvärdet för byggnad och mark fördelas normalt efter taxeringsvärdets fördelning. Eftersom fastigheten saknar taxeringsvärde får fördelningen mellan byggnad och mark göras på annan skälig grund. Föreningen gör en fiktiv beräkning av taxeringsvärdet med hjälp av Skatteverkets e-tjänst Beräkna taxeringsvärde. Med utgångspunkt i detta fiktiva taxeringsvärde kan 2/3, 6 000 000 kr, av det totala anskaffningsvärdet hänföras till byggnaden och 1/3, 3 000 000 kr, till marken.

Bokför så här

Konto

Debet

Kredit

Byggnad

6 000 000

 

Mark

3 000 000

 

Bank

 

9 000 000

 

Följande anteckning görs i förteckningen över anläggningstillgångar: Fastigheten DEF 2:2 inköpt den 1 mars 20XX för 9 000 000 kr. Anskaffningsvärde byggnad 6 000 000 kr.
Anskaffningsvärde mark 3 000 000 kr.

Nyttjandeperiod 60 år.

Redovisa så här
i bokslutet

Se exempel 6-5.

6-3 – Köp av inventarie

Förutsättningar

En idrottsförening köper den 1 april 20XX en åkgräsklippare. Inköpspriset är 62 500 kr. För leveransen betalar föreningen 625 kr till firman som fraktar den till föreningen. Åkgräsklipparen levereras den 15 april år 20XX och fraktkostnaden betalas kontant vid leveransen. Föreningen uppskattar att den kommer att använda gräsklipparen under 10 år men tillämpar förenklingsregeln i punkt 6.34 vilket innebär att nyttjandeperioden bestäms till 5 år. Föreningen har en förteckning över sina anläggningstillgångar (se punkt 6.1). Föreningens verksamhet är inte skattepliktig.

Tänk så här

Vid beräkning av anskaffningsvärdet bortser föreningen från utgiften på 625 kr för leveransen, eftersom den understiger 5 000 kr och inte ingick i fakturabeloppet för gräsklipparen (se punkt 6.30). Utgiften för leveransen debiteras i stället ett utgiftskonto.

Bokför så här

Betalning av åkgräsklipparen

Konto

Debet

Kredit

Inventarier

62 500

 

Bank

 

62 500

 

Betalning av frakt

Konto

Debet

Kredit

Övriga utgifter

625

 

Kassa

 

625

 

Följande anteckning görs i förteckningen över anläggningstillgångar: 1 gräsklippare inköpt den 1 april 20XX för 62 500 kr, nyttjande­period 5 år.

Redovisa så här
i bokslutet

Se exempel 6-6.

6-4 – Inventarie som erhållits i gåva

Förutsättningar

En körförening får en flygel i gåva från körens vänförening. Flygelns marknadsvärde är 80 000 kr. Föreningen har en förteckning över sina anläggningstillgångar (se punkt 6.1).

Tänk så här

Anskaffningsvärdet för gåvan är det verkliga värdet vid gåvotillfället (se punkt 6.32), i detta fall försäljningsvärdet eftersom det finns en fungerande marknad för flyglar.

Bokför så här

Konto

Debet

Kredit

Inventarier

80 000

 

Gåvor

 

80 000

 

Följande anteckning görs i förteckningen över anläggningstillgångar: 1 flygel erhållen i gåva den 11 mars 20XX, anskaffningsvärde 80 000 kr, nyttjandeperiod 30 år.

6-5 – Avskrivning av fastighet

Förutsättningar

Föreningen i exempel 6-1 köpte den 1 mars en fastighet. Anskaffningsvärdet för fastigheten fördelades med 6 090 000 kr på byggnad och 3 045 000 kr på mark. Föreningen skriver av byggnaden över nyttjandeperioden 60 år.

Tänk så här

Räkenskapsårets avskrivning får beräknas till 1/60 även om byggnaden varit i bruk endast en del av året (se punkt 6.14). Avskrivningen beräknas till 101 500 kr (6 090 000/60).

Marken får inte skrivas av (se punkt 6.23). Bokfört värde på byggnad och mark vid räkenskapsårets utgång är 9 033 500 kr (6 090 000 –

101 500 + 3 045 000).

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Byggnader och mark 9 033 500

 

Resultaträkning

Avskrivningar av materiella

anläggningstillgångar – 101 500

6-6 – Avskrivning av inventarie

Förutsättningar

Idrottsföreningen i exempel 6-3 köpte den 1 april en gräsklippare för 62 500 kr. Föreningen tillämpar förenklingsregeln i punkt 6.34 och skriver av gräsklipparen på fem år.

Tänk så här

Räkenskapsårets avskrivning får beräknas till 1/5 även om tillgången varit i bruk endast en del av året (se punkt 6.35). Avskrivningen beräknas till 12 500 kr (62 500/5). Bokfört värde vid räkenskapsårets utgång är 50 000 kr (62 500 – 12 500).

I resultaträkningen redovisas även utgiften för transporten (se exempel 6-3).

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Inventarier                        50 000

 

Resultaträkning

Övriga externa kostnader                 – 625

Avskrivningar av materialla

anläggningstillgångar                  – 12 500

6-7 – Avyttring av fastighet

Förutsättningar

Fastigheten i exempel 6-5 säljs i början av år 11. Fastighetens totala bokförda värde uppgår till 8 120 000 kr (se nedan). Fastigheten säljs för 12 miljoner kr.

Tänk så här

Bokfört värde för byggnaden uppgår efter 10 år till 5 075 000 kr eftersom avskrivningar har skett med sammanlagt 1 015 000 kr (6 090 000/60 × 10 år).

Bokfört värde på marken uppgår till 3 045 000 kr. Ingen avskrivning har gjorts.

Bokfört värde för fastigheten är 8 120 000 kr (5 075 000 + 3 045 000).

Vinsten vid avyttringen blir 3 880 000 kr (12 000 000 – 8 120 000) (se punkt 6.15).

Fastigheten stryks i förteckningen över anläggningstillgångar.

Bokför så här

Konto

Debet

Kredit

Bank

12 000 000

 

Byggnader

 

6 090 000

Ackumulerade
avskrivningar

1 015 000

 

Mark

 

3 045 000

Övriga inkomster

 

3 880 000

Redovisa så här
i bokslutet

Resultaträkning

Övriga intäkter         3 880 000

6-8 – Avyttring av inventarie

Förutsättningar

Under räkenskapsåret har en inventarie sålts för 27 000 kr. Inventariens bokförda värde vid räkenskapsårets ingång var 34 000 kr (anskaffningsvärdet 85 000 kr minus ackumulerade avskrivningar 51 000 kr). Föreningen väljer att inte göra någon avskrivning under avyttringsåret (se punkt 6.35).

Tänk så här

Eftersom försäljningsinkomsten är lägre än det bokförda värdet, ska föreningen redovisa en kostnad (se punkt 6.36). Kostnaden uppgår till 7 000 kr (34 000 – 27 000).

Inventarien stryks i förteckningen över anläggningstillgångar.

Bokför så här

Konto

Debet

Kredit

Inventarier

 

85 000

Ackumulerad
avskrivning

51 000

 

Bank

27 000

 

Övriga utgifter

7 000

 

Redovisa så här
i bokslutet

Resultaträkning

Övriga kostnader – 7 000

6-9 – Värdering av varulager utifrån senast mottagen faktura

Förutsättningar

Musikföreningen A Capella säljer noter, notställ och böcker till medlemmarna. Den 31 december finns i lagret bl.a. 45 notställ av samma slag och sort. Notställen är inköpta vid två olika tillfällen under räkenskapsåret. Av fakturorna framgår följande inköpspriser per styck inkl. moms. Föreningen är inte skattskyldig till inkomstskatt.

Faktura jan 280 kr

Faktura dec 270 kr

Tänk så här

Vid värderingen väljer föreningen att tillämpa förenklingsregeln och använder det inköpspris som framgår av fakturan från december för samtliga notställ (se punkt 6.43). Värdet för denna lagerpost blir 12 150 kr (270 kr × 45 st).

6-10 – Värdering av varulager – först-in-först-ut-principen

Förutsättningar

En förening har en butik där den säljer kläder. Den 31 december finns i lagret bl.a. 45 tröjor av samma slag och sort. Tröjorna är inköpta vid flera olika tillfällen under räkenskapsåret. Av fakturorna framgår följande inköpspriser per styck (exkl. moms).

Faktura jan 40 st 275 kr

Faktura aug 40 st 280 kr

Faktura dec 40 st 270 kr

Tänk så här

Vid värderingen tillämpar föreningen först-in-först-ut-principen (se punkt 6.43 andra stycket). Värdet för denna lagerpost blir 12 200 kr (270 kr × 40 st + 280 kr × 5 st).

6-11 – Värdering av lager som helhet

Förutsättningar

När musikföreningen A Capella har inventerat och beräknat anskaffningsvärdet för samtliga lagerposter ska lagret som helhet värderas. Föreningen har förtecknat följande på bokslutsunderlaget för varulagret:

Artikel Antal Anskaffnings-                            Totalt

              värde per enhet      anskaffningsvärde

Notställ     45             270 kr                     12 150 kr

Noter     90               95 kr                        8 550 kr

Böcker   110             100 kr                     11 000 kr

Summa   31 700 kr

Tänk så här

Föreningen gör bedömningen att värdet på lagret som helhet inte understiger det bokförda värdet (se punkt 6.45). Någon värdenedgång behöver därför inte beräknas. Föreningen väljer att inte göra schablonmässigt avdrag med 3 % av lagrets sammanlagda anskaffningsvärde (se punkt 6.47) och tar därför upp lagret till

31 700 kr.

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Varulager 31 700

6-12 – Värdering av lager som minskat betydligt i värde

Förutsättningar

En supporterförening som driver en butik med souvenirer har inventerat sitt lager. Föreningen bedömer att värdet på lagret som helhet betydligt understiger lagrets sammanlagda anskaffningsvärde och upprättar därför en lagervärdelista där varje vara värderas (se punkterna 6.45 och 6.46).

Tänk så här

Vid värderingen anger föreningen dels tillgångens anskaffningsvärde bestämt utifrån den senast mottagna fakturan, dels tillgångarnas värdenedgång.

Artikel                      Antal         Sammanlagt         Verkligt     Värde-

                                                 anskaffnings-       värde         nedgång

                                                   värde

Matchtröja,                100                  4 800              2 300         2 500

barnstorlek

Halsduk, barn              11                        460                    0           460

Matchtröja,                  23                    2 300              1 760           540

vuxenstorlek

Mugg                           60                       540            1 080                0

Keps                           140                    2 800              4 000                0

Penna                       1 000                    2 000              3 000                0

Nyckelring                  900                    3 600                    0         3 600

Summa                                                 16 500                               7 100

Sammanlagt anskaffningsvärde      16 500

Värdenedgång     – 7 100

Verkligt värde      9 400

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Varulager   9 400

 

Resultaträkning

Försäljningskostnader – 7 100

6-13 – Finansiella placeringar – värdering vid värdeuppgång

Förutsättningar

En förening har köpt 100 aktier i det noterade företaget XYZ AB för 90 kr/aktie. Courtage i samband med köpet var 200 kr. På balans-
dagen har aktierna gått upp i värde och betalkursen är då 110 kr/aktie.

Tänk så här

Anskaffningsvärdet vid köp av finansiella placeringar är inköpspriset plus andra utgifter för förvärvet (se punkt 6.59), 9 200 kr (100 st × 90 kr + 200 kr). I bokslutet ska aktierna tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet, 9 200 kr och verkligt värde på balansdagen, 11 000 kr (100 st ×110 kr) (se punkt 6.63).

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Finansiella placeringar 9 200

6-14 – En värdepappersportfölj ska ses som en  helhet

Förutsättningar

En förening äger aktier i flera olika företag för att sprida riskerna och ser därför innehavet som en värdepappersportfölj:

Anskaffnings Värde 31/12

– värde per enhet

Aktie 1 50 000 10 000

Aktie 2 50 000 80 000

Aktie 3 50 000  40 000

Summa värde- 150 000 130 000

pappersportfölj

Tänk så här

Finansiella placeringar ska värderas var och en för sig utom en värdepappersportfölj som ska ses som en tillgång (se punkt 6.58). Det innebär att jämförelsen mellan anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen ska göras för portföljen som helhet, inte för varje enskilt aktieslag. Värdepappersportföljen tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen,

130 000 kr.

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Finansiella placeringar 130 000

Hur kostnad eller intäkt till följd av omvärdering ska redovisas framgår av exempel 7-12.

6-15 – Finansiella placeringar – beräkning av anskaffningsvärde vid
delavyttring

Förutsättningar

En förening köper aktier i det noterade företaget DEF AB. Köpen görs vid tre olika tillfällen enligt följande:

500 aktier köps år 1 för 23 kr/aktie

2 000 aktier köps år 2 för 27 kr/aktie

1 000 aktier köps år 3 för 29 kr/aktie

År 5 säljs 1 500 aktier för 35 kr/aktie, totalt 52 500 kr. Betalkursen på balansdagen är 33 kr. Aktierna är bokförda till anskaffningsvärdet.

Tänk så här

Anskaffningsvärdet för aktier av samma slag och sort ska beräknas enligt genomsnittsmetoden (se punkt 6.61). Den vinst eller förlust som ska redovisas i resultaträkningen beräknas med utgångspunkt i det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktierna. Före försäljningen har föreningen totalt 3 500 aktier i DEF AB

(500 + 2 000 + 1 000). Anskaffningsvärdet beräknas på följande sätt:

Tidpunkt Antal Pris                            Totalt

aktier       anskaffningsvärde

År 1   500 23         11 500

År 2 2 000 27         54 000

År 3 1 000 29         29 000

Totalt 3 500         94 500

Genomsnittligt anskaffningsvärde per aktie är 27 kr (94 500/3 500). Vinsten vid försäljningen blir 8 kr (35 – 27) per aktie eller totalt 12 000 kr (8 × 1 500). Det bokförda värdet på aktierna minskas med de sålda aktiernas genomsnittliga anskaffningsvärde 40 500 kr (27 kr × 1 500).

Bokför så här

Konto

Debet

Kredit

Bank

52 500

 

Finansiella inkomster

 

12 000

Finansiella placeringar

 

40 500

6-16 – Eget kapital – reserverade medel för specifika ändamål

Förutsättningar

En förening har tidigare räkenskapsår fått gåvor som ska användas till ett årligen återkommande sommarläger för barn och ungdomar. Föreningen har vid räkenskapsårets ingång ett balanserat överskott (inklusive föregående års överskott) på 700 000 kr varav 500 000 kr är gåvor som ännu inte använts. Årets läger kostade 100 000 kr. Under räkenskapsåret har föreningen fått ytterligare 200 000 kr till samma ändamål. Räkenskapsårets överskott uppgår till 125 000 kr.

Tänk så här

Reserverade medel för specifika ändamål, s.k. ändamålsbestämda medel, är en del av eget kapital. Reservering av medel ska inte påverka resultaträkningen (se punkt 6.67). Erhållna gåvor och kostnader för ändamålet redovisas i resultaträkningen det räkenskapsår de erhålls respektive uppstår.

Utgifterna för årets läger bokförs som löpande utgifter och årets erhållna gåva som inkomst. De redovisas i resultaträkningen och påverkar räkenskapsårets överskott och därmed eget kapital.

Om föreningen vill särredovisa ändamålsbestämda medel görs det i en not till eget kapital. Noten utformas så att den passar föreningens informationsbehov.

Bokför så här

Årets läger

Konto

Debet

Kredit

Verksamhets-

utgifter

100 000

 

Bank

 

100 000

 

Årets gåva

Konto

Debet

Kredit

Gåvor

 

200 000

Bank

200 000

 

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Eget kapital Not 1

Balanserat överskott 700 000

Årets överskott 125 000

 

Resultaträkning

Gåvor och bidrag 200 000

Verksamhetskostnader – 100 000

 

Not 1 Ändamålsbestämda medel inom eget kapital

I eget kapital ingår ändamålsbestämda medel med 600 000 kr avsedda för föreningens årligen återkommande sommarläger för barn och ungdomar.

Belopp vid årets ingång 500 000

Tillkommande gåvor 200 000

Årets användning 100 000

Belopp vid årets utgång 600 000

6-17 – Skatteskulder

Förutsättningar

En skattskyldig förening har betalat in 11/12 av F-skatten på 24 000 kr, dvs. 22 000 kr. Beräknad inkomstskatt är 13 000 kr. Beräknad särskild löneskatt på tjänstepensionsförsäkringspremier är 4 000 kr och fastighetsskatt 9 000 kr. F-skatten ska täcka den beräknade inkomstskatten, den särskilda löneskatten samt fastighetsskatten. Föreningen betalar inte någon avkastningsskatt. Mervärdesskatt deklareras i skattedeklarationen. I bokslutet har föreningen en mervärdesskatteskuld för fjärde kvartalet på 15 000 kr och skulder avseende lagstadgade arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda på 10 000 kr respektive 8 000 kr.

Tänk så här

Enligt punkt 6.72 ska följande poster (för innevarande och tidigare räkenskapsår) ingå i skatteskulden:

Beräknad och/eller fastställd inkomstskatt (a) 13 000

Beräknad och/eller fastställd fastighetsskatt

eller motsvarande (b) 9 000

Beräknad och/eller fastställd särskild

löneskatt på pensionskostnader (c) 4 000

Beräknad och/eller fastställd avkastningsskatt         0

Inbetald F-skatt               – 22 000

Beräknad skatteskuld – skatter som deklareras                = 4 000

i inkomstdeklarationen

Mervärdesskatt som deklareras

i skattedeklarationen 15 000

Lagstadgade arbetsgivaravgifter (d) 10 000

Innehållen preliminärskatt för anställda  8 000

Skatteskuld (e) 37 000

Redovisa så här
i bokslutet

Balansräkning

Skatteskuld (e) 37 000

 

Resultaträkning

Övriga externa kostnader (b)  – 9 000

Personalkostnader (c) + (d) – 14 000

Skatt (a) – 13 000

 

 

6-18 – Skatteskuld vid balansdag 30 april

Förutsättningar

En skattskyldig förening ska upprätta ett förenklat årsbokslut för räkenskapsåret 1 maj år 3-30 april år 4.

Föreningen betalar 1 000 kr i månaden i F-skatt avseende taxering år 5. Betalningarna sker under perioden februari år 4 till januari år 5. Vid bokslutet 30 april år 4 beräknar föreningen den statliga inkomstskatten till 13 000 kr.

Föregående räkenskapsår, bokslutet 30 april år 3, beräknade föreningen den statliga inkomstskatten till 16 000 kr. Föreningen betalade F-skatt med 1 000 kr per månad från februari år 3 till januari år 4.

Föreningen betalar inte fastighetsskatt eller motsvarande, särskild löneskatt på pensionskostnader eller avkastningsskatt. Föreningen är inte mervärdesskatteskyldig och har inte betalat några löner eller ersättningar.

Tänk så här

Inkomstdeklarationen för räkenskapsåret 1 maj år 2-30 april år 3 ska lämnas i början av maj år 4 varför föreningen inte har fått någon fastställd taxering avseende detta räkenskapsår. Inkomstdeklarationen för räkenskapsåret 1 maj år 3-30 april år 4 ska lämnas i början av maj år 5.

Föreningens skatteskuld beräknas enligt följande (se punkt 6.72).

Taxering år 4 (balansdag 30 april år 3)  

Beräknad inkomstskatt  16 000

Inbetald F-skatt (12 × 1 000) – 12 000

Beräknad skuld = 4 000

 

Taxering år 5 (balansdag 30 april år 4)

Beräknad inkomstskatt  13 000

Inbetald F-skatt (3 × 1 000)* – 3 000

Beräknad skuld               = 10 000

* Betalningar i februari, mars och april

 

Total skatteskuld 30 april år 4 blir 14 000 kr (4 000 + 10 000).

Redovisa så här
i bokslutet

Bokslut 30 april år 4

Balansräkning

Skatteskuld  14 000

 

Resultaträkning

Skatt – 13 000