Exempel till Kapitel 11 – Finansiella anläggningstillgångar

11 a – Noterade aktier, värdeuppgång

Förutsättningar

Ett företag har överlikviditet och köper 1 000 aktier i det noterade företaget XYZ för 90 kr/aktie. Courtage i samband med köpet är

2 000 kr. Aktierna har gått upp i värde och betalkursen på balansdagen är 110 kr/aktie.

Tänk så här

Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde. I det värdet ingår utgifter som är hänförliga till förvärvet, t.ex. courtage. Värdering till verkligt värde är inte tillåtet. Aktiernas värde får inte skrivas upp. En värdestegring får ingen effekt i resultaträkningen förrän aktierna säljs. Däremot ska en orealiserad förlust få genomslag i resultaträkningen.

Redovisa så här i årsredovisningen

Balansräkningen

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav                                         92 000

Tilläggsupplysning till balansräkningen

Se exempel 19 f.

Referenser

Punkterna 11.6, 11.8 och 11.21

11 b – Noterade aktier, köp innan aktieutdelning

Förutsättningar

Ett företag har överlikviditet och köper 1 maj 1 000 aktier i det noterade företaget ABC för 55 kr/aktie inklusive courtage. Den 15 maj lämnar ABC en utdelning på 5 kr/aktie. Syftet med innehavet är långsiktigt.

Tänk så här

Aktieutdelning som ingår i inköpspriset behöver inte minska anskaffningsvärdet på aktierna.

Redovisa så här i

årsredovisningen

Resultaträkningen

Finansiella poster

Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar            5 000

Balansräkningen

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav                             55 000

Tilläggsupplysning till balansräkningen  Se exempel 19 f.

Referenser

Punkt 11.9

11 c – Noterade aktier, beräkning av anskaffningsvärde vid avyttring

Förutsättningar

Ett företag köper aktier i det noterade företaget DEF. Köpen görs som en långsiktig placering och vid tre olika tillfällen enligt följande:

500 aktier köps 5 mars för 23 kr/aktie

2 000 aktier köps 7 maj för 27 kr/aktie

1 000 aktier köps 29 juni för 29 kr/aktie

Den 10 oktober säljs 1 500 aktier för 35 kr/aktie.

Betalkursen på balansdagen är 33 kr.

Tänk så här

Anskaffningsvärdet på aktier av samma slag ska beräknas enligt genomsnittsmetoden. Det realisationsresultat som inkluderas i resultaträkningen beräknas med utgångspunkt i det genomsnittliga anskaffningsvärdet på de aktier

företaget innehar. Totalt innehar företaget 3 500 aktier (500 + 2 000 + 1 000). Anskaffningsvärdet beräknas på följande sätt:

Tidpunkt

5 mars

7 maj

29 juni

Totalt värde

Antal aktier

  500

2 000

1 000

3 500

Pris

23

27

29

Totalt anskaffningsvärde

11 500

54 000

29 000

94 500

Genomsnittligt värde per aktie är 27 kr (94 500/3 500).

Realisationsresultat i samband med försäljning blir 8 kr (35 – 27)

per aktie eller totalt 12 000 kr (8 × 1 500).

Redovisa så här i

årsredovisningen

Resultaträkningen

Finansiella poster

Resultat från övriga finansiella

anläggningstillgångar                                                                    12 000

Balansräkningen

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav                                    54 000

Tilläggsupplysning till balansräkningen  Se exempel 19 f.

Referenser

Punkt 11.11

11 d – Statsobligation, upplupen ränta

Förutsättningar

Ett företag köper den 1 juni en statsobligation med ett nominellt värde på 1 miljon kr. Kupongräntan uppgår till 4 % och betalas halvårsvis 31 december och 30 juni. Företaget betalar 1 016 667 kr för obligationen.

Årsredovisning upprättas per 31 december.

Tänk så här

När företaget köper obligationen betalar man för den ränta som har ackumulerats under perioden 1 januari–1 juni. Den ackumulerade räntan uppgår till 16 667 kr (1 000 000 × 0,04 × 5/12).

Den ackumulerade (upplupna) räntan ska inte ingå i anskaffningsvärdet för obligationen. Totalt kommer företaget att få 40 000 kr utbetalat i ränta under året. Årets ränteintäkt blir 23 333 kr (40 000 – 16 667) vilket motsvarar 7 månaders ränta.

Redovisa så här i

årsredovisningen

Resultaträkningen

Finansiella poster

Resultat från övriga finansiella

anläggningstillgångar                                                                    23 333

Balansräkningen

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav                              1 000 000

Tilläggsupplysning till balansräkningen  

Se exempel 19 f.

Referenser

Punkt 11.9

11 e – Statsobligation, köpt till överkurs

Förutsättningar

Ett företag köper den 1 januari år 2 en statsobligation till överkurs. Det innebär att mer än det nominella värdet betalas och att överkursen inte utgörs av upplupen ränta. I det aktuella fallet görs köpet direkt efter ränteutbetalningen. Nominellt värde på obligationen är

1 000 000 kr. Företaget betalar 1 040 000 kr.

Kvarvarande löptid på obligationen är 4 år. Kupongräntan är 5 %, dvs. ränteutbetalningen är 50 000 kr (1 000 000 × 0,05) per år.

Årsredovisning upprättas per 31 december.

Tänk så här

Obligationens anskaffningsvärde är 1 040 000 kr. Det redovisade värdet på obligationen ska under de fyra åren, från anskaffnings-tidpunkten till inlösentidpunkten, minska från 1 040 000 kr till

1 000 000 kr. Skillnaden, dvs. 40 000 kr, ska minska ränteintäkten under den tid företaget innehar obligationen.

Det finns olika metoder för hur överkursen på 40 000 kr ska fördelas. Kommentaren till punkt 11.13 anger att det kan ske linjärt. Det innebär att ränteintäkten minskas med 10 000 kr (40 000/4) per år. Därmed minskar också obligationens värde med 10 000 kr per år.

Redovisa så här i årsredovisningen

Resultaträkningen

Finansiella poster

Resultat från övriga finansiella

anläggningstillgångar

Balansräkningen

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Tilläggsupplysning till balansräkningen

Se exempel 19 f.

     År 3

 

 

40 000

 

 

1 020 000

   År 2

 

 

40 000

 

 

1 030 000

Referenser

Punkt 11.13

11 f – Nollkupongsobligation

Förutsättningar

Ett företag köper 1 juli år 1 en s.k. nollkupongare. Kvarvarande löptid på obligationen är 3 år, nominellt värde 1 000 000 kr och inköpspriset 820 000 kr. Årsredovisning upprättas per 31 december.

Tänk så här

En nollkupongare är en obligation som inte ger någon ränta. Därför säljs den med rabatt. Rabatten är 180 000 kr (1 000 000 – 820 000). Av kommentaren till punkt 11.13 framgår att en sådan rabatt kan redovisas som ränteintäkt linjärt under tiden fram till dess obligationen löses in. Kvarvarande löptid är 3 år och räntan blir därför 60 000 kr (180 000/3) per år. Betalning för ränteintäkten erhålls först i samband med inlösen av obligationen 30 juni år 4, vilket gör att räntan adderas löpande till obligationens värde.

I årsredovisningen år 1 ska anskaffningsvärdet ökas med 30 000 kr

(60 000 × 6/12).

Redovisa så här i årsredovisningen

Resultaträkningen

Finansiella poster

Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar

Balansräkningen

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Tilläggsupplysning till balansräkningen

Se exempel 19 f.

     År 1

 

30 000

31/12 år 1

 

850 000

Referenser

Punkt 11.13

11 g – Finansiell anläggningstillgång som värderas till noll kr

Förutsättningar

Ett företag äger följande finansiella anläggningstillgångar (belopp i tkr):

 

 

Andelar i koncernföretag

Fordringar hos

koncernföretag

Andra långfristiga

värdepappersinnehav

Redovisat värde

31/12 år 1

100

 

100

 

100

Värde

31/12 år 2

 0

 

80

 

120

Differens

 

-100

 

 -20

 

+20

Företaget har ett ingående eget kapital som överstiger 250 000 kr.

Tänk så här

Posten Andelar i koncernföretag bedöms 31/12 år 2 ha ett värde på 0 kr och ska därför skrivas ned med 100 000 kr till 0 kr. Varje enskild anläggningstillgång prövas individuellt. Efter nedskrivningen av posten Andelar i koncernföretag understiger värdenedgången på posten Fordringar i koncernföretag 25 000 kr

varför någon nedskrivning inte behöver göras. Även posten Andra långfristiga värdepappersinnehav tas upp till redovisat värde vid årets början eftersom värdering till verkligt värde inte är tillåtet.

Redovisa så här i årsredovisningen

Resultaträkningen

Finansiella poster

Nedskrivningar av finansiella  anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar

Balansräkningen

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag

Fordringar hos koncernföretag

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Tilläggsupplysning till balansräkningen

Se exempel 19 f.

År 2

 

 

-100 000

31/12 år 2

 

           0

100 000

100 000

År 1

 

 

           0

31/12 år 1

 

100 000

100 000

100 000

Referenser

Punkterna 11.6, 11.17 och 20.7

11 h – Kollektiv värdering av finansiella anläggningstillgångar

Förutsättningar

Ett företag äger följande finansiella anläggningstillgångar (belopp i tkr):

 

 

Andelar i koncernföretag

Fordringar hos

koncernföretag

Andra långfristiga

värdepappersinnehav

Summa

Redovisat värde

31/12 år 1

100

 

100

 

100

Värde

31/12 år 2

90

 

90

 

90

Differens

 

-10

 

-10

 

-10

-30

Företaget har ett ingående eget kapital som överstiger 250 000 kr.

Tänk så här

Värdenedgången på varje enskild finansiell anläggningstillgång understiger 25 000 kr. Trots att ingen enskild anläggningstillgång har minskat med 25 000 kr uppgår ändå den kollektiva värdeminskningen till mer än 25 000 kr. Varje enskild anläggningstillgång skrivs ned individuellt med 10 000 kr.

Redovisa så här i årsredovisningen

Resultaträkningen                                                    År 2              År 1

Finansiella poster

Nedskrivningar av finansiella  

anläggningstillgångar

och kortfristiga placeringar                                      -30 000                  *

* framgår inte av exemplet.

Balansräkningen                                               31/12 år 2    31/12 år 1

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag                                          90 000       100 000

Fordringar hos koncernföretag                                 90 000       100 000

Andra långfristiga värdepappersinnehav                 90 000        100 000

 

Tilläggsupplysning till balansräkningen

Se exempel 19 f.

Referenser

Punkterna 11.17 och 20.7

11 i – En värdepappersportfölj ska ses som en helhet

 

Ett företag äger följande finansiella anläggningstillgångar (belopp i tkr):

Förutsättningar

 

 

 

Andelar i koncernföretag

Aktier i DB1

Aktier i DB 2

Fordringar hos

koncernföretag

Andra långfristiga

värdepappersinnehav

Aktier 1 i portföljen

Aktier 2 i portföljen

Aktier 3 i portföljen

Summa

värdepappersportfölj

Andra långfristiga fordringar

Redovisat

värde

31/12 år 1

 

100

100

 

100

 

 

50

50

50

 

150

220

Värde

31/12 år 2

 

 

30

90

 

100

 

 

10

80

40

 

130

220

Differens

 

 

 

-70

-10

 

  0

 

 

-40

+30

-10

 

-20

  0

 

Företaget har ett ingående eget kapital som överstiger 250 000 kr.

Tänk så här

Finansiella anläggningstillgångar ska värderas var och en för sig utom en värdepappersportfölj som ska ses som en tillgång.

Aktierna i DB 1 och DB 2 skrivs ned individuellt och värdepappersportföljen kollektivt.

Redovisa så här i

årsredovisningen

Resultaträkningen                                                    År 2              År 1

Finansiella poster

Nedskrivningar av finansiella anläggnings-

tillgångar och kortfristiga placeringar                    -100 000                   *

* framgår inte av exemplet

Balansräkningen                                                 31/12 år 2    31/12 år 1

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag                                         120 000        200 000

Fordringar hos koncernföretag                               100 000        100 000

Andra långfristiga värdepappersinnehav                130 000        150 000

Andra långfristiga fordringar                                   220 000        220 000

Tilläggsupplysning till balansräkningen

Se exempel 19 f.

Referenser

Punkterna 11.5, 11.17 och 20.7