Kommentarer till Kapitel 19 – Tilläggsupplysningar

Avsnitt VI – Tilläggsupplysningar

Kapitel 19 innehåller regler om de tilläggsupplysningar som ska finnas i en årsredovisning.

Tilläggsupplysningarna ska lämnas i noter. Enligt punkt 3.1 ska noterna placeras efter balansräkningen.

För företag som ingår i en koncern eller äger andelar i intresseföretag finns dessutom regler om tilläggsupplysningar i punkterna 20.14–20.19.

Redovisningsprinciper

(punkterna 19.1–19.3)

Enligt 5 kap. 2 § ÅRL ska ett företag ange principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder. Enligt punkt 19.1 a ska företaget ange att det tillämpar årsredovisningslagen och det allmänna rådet. Genom att lämna denna upplysning får användare av årsredovisningen information om vilka regler och principer som företaget tillämpat vid upprättandet av årsredovisningen. Upplysningen kan t.ex. utformas enligt följande:

”Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag.”

Kravet på upplysning om tillämpade värderingsprinciper omfattar även följande upplysningar:

• Hur poster i annan valuta har räknats om (se 5 kap. 2 § andra stycket ÅRL).

• Grunderna för avskrivning (se 5 kap. 3 § andra och tredje styckena ÅRL samt punkt
     19.2).

• Om företaget tillämpar längre avskrivningstid än fem år för en immateriell anlägg-
     ningstillgång och skälen för detta (se 4 kap. 4 § andra stycket ÅRL).

• Tillämpad redovisningsmetod för tjänste- och entreprenaduppdrag (se punkt 19.3).

Några ytterligare upplysningar om redovisningsprinciper än de ovan uppräknade behöver inte lämnas. I punkt 2.1 andra stycket anges att upplysningar om avvikelser från ÅRL:s grundläggande redovisningsprinciper inte behöver lämnas.

Ett företag som ändrat principerna för värdering till någon av de metoder som anges i det allmänna rådet ska inte räkna om posterna för det närmast föregående räkenskapsåret (se punkt 2.5). Enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL ska ett mindre företag som inte räknar om jämförelsetalen lämna upplysning om den bristande jämförbarheten i not. Upplysningen kan t.ex. utformas enligt följande:

”Från och med detta räkenskapsår nuvärdeberäknar företaget avsättningarna. Föregående års avsättningar nuvärdeberäknades inte. Jämförelsetalen har inte räknats om.”

Exempel 19 a visar hur upplysningen om redovisningsprinciper kan utformas.

Omräkning av poster i annan valuta

Enligt 5 kap. 2 § andra stycket ÅRL ska företaget ange de principer som använts när tillgångar, avsättningar och skulder i annan valuta räknas om till redovisningsvalutan.

Enligt punkterna 11.8, 13.5 och 17.8 ska fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Den del av en fordran respektive skuld som är säkrad med ett terminskontrakt ska värderas till terminskursen.

Enligt punkt 14.6 ska kassa- och bankmedel i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Vid fastställandet av anskaffningsvärdet vid förvärv i utländsk valuta ska företaget använda valutakursen vid tidpunkten då transaktionen bokfördes (se punkterna 10.8, 11.9, 12.7 och 14.7). Någon omvärdering av förvärv i utländsk valuta ska inte göras.

 

Avskrivning

(punkt 19.2)

Enligt 5 kap. 3 § andra stycket ÅRL ska företaget upplysa om grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster. Enligt punkt 19.2 första stycket ska upplysningen omfatta avskrivningstiden för varje post i balansräkningen. Det innebär t.ex. att företaget bara behöver lämna en enda upplysning avseende posten Maskiner och andra tekniska anläggningar även om posten består av flera olika maskiner och tekniska anläggningar. Detsamma gäller posten Materiella anläggningstillgångar för företag som upprättar balansräkning i förkortad form.

Avskrivningar kan fördelas linjärt, degressivt eller progressivt. Det är endast företag som fördelar avskrivningen på annat sätt än linjärt som ska lämna upplysning om hur avskrivningen fördelats.

I förekommande fall ska företaget även ange om hänsyn tagits till restvärde (se punkt 10.21 andra stycket) vid fastställande av det avskrivningsbara beloppet.

Överstiger den beräknade nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång fem år ska skälen anges i not (se 4 kap. 4 § andra stycket ÅRL).

Exempel 19 a visar hur upplysningen kan utformas.

Tjänste- och entreprenaduppdrag

(punkt 19.3)

Enligt punkt 19.3 ska ett företag som utför tjänste- eller entreprenaduppdrag på löpande räkning eller till fast pris lämna upplysning om företaget tillämpar huvudregeln eller alternativregeln på respektive slag av uppdrag (se exempel 19 a samt 6 d och 6 e).

Ett företag som tillämpar alternativregeln på uppdrag till fast pris ska även upplysa om storleken på nedlagda utgifter och fakturerat belopp (se punkterna 19.24 och 19.25 samt exempel 6 e).

Upplysningar till resultaträkningen

(punkterna 19.5–19.7 och 19.12–19.15)

Ett företag som upprättar resultaträkning i förkortad form (se punkt 4.3.A) ska i not ange nettoomsättningens storlek (se 3 kap. 11 § andra stycket ÅRL). I det fall ett företag fått Bolagsverkets dispens från kravet att ange nettoomsättning, rekommenderar Bolagsverket att företaget i årsredovisningen hänvisar till datum för beslutet och beslutets ärendenummer.

Personalkostnader

(punkterna 19.5–19.7 och 19.12–19.15)

Medelantalet anställda, könsfördelning och fördelning mellan olika länder

(punkterna 19.5–19.7)

Enligt 5 kap. 18 § första meningen ÅRL ska uppgift lämnas om medelantalet anställda under räkenskapsåret samt fördelningen mellan kvinnor och män. Beräkningen av medelantalet anställda ska göras enligt BFNAR 2006:11 Gränsvärden (se punkt 19.5). Fördelningen mellan kvinnor och män får av förenklingsskäl baseras på förhållandet på balansdagen (se punkt 19.6).

Ett företag som har anställda i flera länder ska enligt 5 kap. 18 § andra meningen ÅRL även ange medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i respektive land. Enligt punkt 19.7 ska en anställd anses anställd i det land där denne utför sina huvudsakliga arbetsuppgifter.

Exempel 19 b visar hur upplysningen kan utformas.

Könsfördelning i styrelse och ledning – företag med fler än 10 anställda

(punkterna 19.12 och 19.13)

Ett företag som i medeltal haft fler än tio anställda under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren ska lämna uppgift om könsfördelningen i företagets ledning. Med vart och ett av de två senaste räkenskapsåren avses de två räkenskapsår som närmast föregår det räkenskapsår som årsredovisningen avser. Detta innebär att det är medelantalet anställda år 1 och år 2 som är avgörande för bedömningen när årsredovisningen för år 3 upprättas. Medelantalet anställda ska beräknas enligt BFNAR 2006:11 Gränsvärden.

Enligt 5 kap. 18 b § ÅRL ska uppgift lämnas om fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Med andra personer i företagets ledning avses personer i företagets ledningsgrupp (se punkt 19.12). I det fall företaget saknar formell ledningsgrupp får företaget bedöma vilka som anses tillhöra ledningen i företaget. Det är förhållandena på balansdagen som ska anges.

Fördelningen bland styrelseledamöter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Ingår den verkställande direktören i styrelsen ska denne räknas med i båda grupperna (se punkt 19.13).

Styrelsesuppleanter och en vice verkställande direktör som inte anses sitta i ledningsgruppen ska inte ingå i de uppgifter som företaget ska lämna.

Exempel 19 d visar hur upplysningen kan utformas.

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inklusive pensionskostnader

(punkterna 19.14 och 19.15)

Enligt 5 kap. 19 § ÅRL ska uppgift lämnas om räkenskapsårets personalkostnader, uppdelat på

• löner och andra ersättningar, och

• sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

Med löner och andra ersättningar avses enligt punkt 19.14 skattepliktiga ersättningar till anställda som har redovisats som kostnad under räkenskapsåret samt årets förändring av semesterlöneskuld och andra lönerelaterade reserveringar.

Upplysningen ska således avse de löner och ersättningar som kostnadsförts under räkenskapsåret. I begreppet ersättning ingår lön och arvode men också provisioner, bonus, semesterersättning och liknande.

Enligt punkt 19.15 avses med sociala kostnader

• årets arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980),

• årets sociala avgifter till följd av avtal,

• årets skatter på pensionspremier och pensionsmedel (dvs. särskild löneskatt på
     pensionskostnader, avkastningsskatt på pensionsmedel), samt

• pensionskostnader.

I pensionskostnaderna (se punkt 19.15 d) ingår följande:

• + Årets kostnader för pensionspremier

• + Under räkenskapsåret utbetalda pensioner

• + Årets kostnad för avgifter till PRI samt premier till FPG

• + Redovisad ökning av företagets avsättningar för pensionsåtaganden

• – Redovisad minskning av företagets avsättningar för pensionsåtaganden

• + Överförda medel till pensionsstiftelse

• – Erhållen gottgörelse från pensionsstiftelse

Har företaget valt att redovisa både pension och särskild löneskatt i posten Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se punkt 16.17) får den särskilda löneskatten ingå i förändringen av företagets avsättningar för pensionsåtaganden.

Exempel 19 e visar hur upplysningen kan utformas.

Upplysningar till balansräkningen

(punkterna 19.22–19.25)

Anläggningstillgångar

(punkterna 19.22 och 19.23)

Enligt 5 kap. 3 § ÅRL ska en tilläggsupplysning lämnas för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen. I upplysningen ingår även tillgångar som är helt avskrivna förutsatt att de inte har utrangerats. Har företaget valt att upprätta balansräkningen i förkortad form ska upplysningen i stället avse de sammanslagna posterna.

Den upplysning som ska lämnas om tillgångarnas anskaffningsvärde enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 ÅRL ska enligt punkt 19.22 bestå av uppgift om tillgångarnas ingående och utgående anskaffningsvärden. Exempel 19 f visar hur upplysningen kan utformas som en tabell.

Har tillgångar anskaffats med offentligt stöd ska, enligt punkt 19.23, uppgiften om anskaffningsvärde enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 ÅRL avse tillgångarnas redovisade anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet ska således anges efter avdrag för stödet. Den uppgift som ska lämnas om stödets storlek ska lämnas samtliga år som företaget nyttjar tillgången. Uppgiften kan t.ex. lämnas under tabellen.

 

Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Uppskrivning av fastigheter ökar bundet eget kapital och påverkar därför inte det beskattningsbara resultatet, varför upplysningen enligt 4 kap. 6 § andra stycket ÅRL inte behöver lämnas eftersom det framgår av upplysningen om redovisningsprinciper att det allmänna rådet tillämpas.

Finansiella anläggningstillgångar

Enligt 5 kap. 4 b tredje stycket och 4 c §§ ÅRL ska företaget i vissa fall lämna upplysningar om finansiella anläggningstillgångar och derivat.

Omsättningstillgångar

Pågående arbete för annans räkning

(punkt 19.24)

Ett företag som redovisar ett pågående tjänste- eller entreprenaduppdrag till fast pris enligt alternativregeln (se punkterna 6.21 och 6.22) ska lämna upplysning om aktiverade nedlagda utgifter och fakturerat belopp (se exempel 6 e). Upplysningen ska lämnas i det fall någon resultatavräkning inte redovisats.

Upplysningen ska lämnas till tillgångsposten Pågående arbete för annans räkning om aktiverade nedlagda utgifter är större än fakturerat belopp. Är det fakturerade beloppet större än de aktiverade nedlagda utgifterna lämnas upplysningen i stället till skuldposten Pågående arbete för annans räkning. Upprättar företaget en balansräkning i förkortad form ska upplysningen lämnas till posten Varulager m.m.

Fordringar

Enligt 5 kap. 10 § ÅRL ska företaget upplysa om fordringar som är omsättningstillgångar och som förfaller senare än ett år efter balansdagen. Enligt balansräkningsuppställningen i punkt 4.5 redovisas kortfristiga fordringar som omsättningstillgångar. Fordringar som normalt förfaller till betalning inom 12 månader efter balansdagen är kortfristiga (se punkt 13.2). Fordringar som förfaller senare än efter 12 månader redovisas däremot som finansiella anläggningstillgångar. Det innebär att någon tilläggsupplysning inte behöver lämnas.

Ett företag som lämnat lån till en styrelseledamot eller verkställande direktör ska, enligt 5 kap. 12 § ÅRL, lämna vissa upplysningar. Motsvarande krav finns om bolaget ställt säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för en styrelseledamot eller verkställande direktör.

Eget kapital

Enligt 5 kap. 14 § andra stycket första meningen ÅRL ska företaget specificera förändringarna i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning. Det innebär att ändringar i beloppen i alla poster i det egna kapitalet ska specificeras. Eftersom uppskrivningsfonden är en post i det egna kapitalet behöver ingen ytterligare uppgift om uppskrivningsfond enligt 5 kap. 5 § samma lag lämnas.

Eftersom företag som tillämpar det allmänna rådet inte får tillämpa värdering till verkligt värde finns ingen fond för verkligt värde och därmed kan ingen uppgift om fonden för verkligt värde enligt 5 kap. 5 § ÅRL lämnas.

Exempel 19 g visar hur upplysningen kan utformas.

Enligt 5 kap. 14 § tredje stycket ÅRL ska uppgift lämnas om antal aktier, och i förekommande fall, fördelningen på olika aktieslag. Enligt balansräkningsuppställningen i punkt 4.5 ska uppgift om antal aktier lämnas direkt i balansräkningen i posten Aktiekapital.

Skulder

Enligt punkt 17.5 är en skuld som förfaller inom 12 månader efter balansdagen en kortfristig skuld. Andra skulder är långfristiga. I balansräkningsuppställningen i punkt 4.5 redovisas kortfristiga och långfristiga skulder under olika underrubriker. Upplysning enligt 5 kap. 10 § andra stycket ÅRL behöver därmed endast lämnas om storleken på de långfristiga skuldposter som förfaller senare än fem år efter balansdagen.

En checkräkningskredit som förfaller inom 12 månader efter balansdagen ska normalt redovisas som långfristig skuld om det är troligt att krediten förnyas och kommer att utnyttjas efter förfallodagen (se punkt 17.5 andra stycket). Den del som bedöms som långfristig ingår dock inte i upplysningsplikten om skuldposter som förfaller senare än fem år efter balansdagen.

För att underlätta en kreditanalys kan företaget lämna upplysning om avtalad men ej utnyttjad checkräkningskredit.

Enligt 5 kap. 13 § ÅRL ska ett företag som har konvertibla lån lämna vissa upplysningar.

Pågående arbete för annans räkning

(punkt 19.25)

Ett företag som redovisar ett pågående tjänste- eller entreprenaduppdrag till fast pris enligt alternativregeln (se punkterna 6.21 och 6.22) ska lämna upplysning om aktiverade nedlagda utgifter och fakturerat belopp (se exempel 6 e). Upplysningen ska lämnas i det fall någon resultatavräkning inte redovisats.

Upplysningen ska lämnas till skuldposten Pågående arbete för annans räkning om fakturerat belopp är större än aktiverade nedlagda utgifter. Är de aktiverade nedlagda utgifterna större än det fakturerade beloppet lämnas upplysningen i stället till tillgångsposten Pågående arbete för annans räkning. Upprättar företaget en balansräkning i förkortad form ska upplysningen lämnas till posten Kortfristiga skulder.

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Av balansräkningsuppställningen i punkt 4.5 samt av kapitel 18 framgår att upplysningar om ställda säkerheter och ansvarsförbindelser ska lämnas inom linjen i balansräkningen.

Den enda tilläggsupplysning som ska lämnas om ställda säkerheter och ansvarsförbindelser gäller företag som lämnat säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för en styrelseledamot eller verkställande direktören. I det fallet ska upplysning enligt 5 kap. 12 § ÅRL lämnas om arten av ställda säkerheter och ingångna ansvarsförbindelser, beloppet av de lån för vilka säkerheter ställts samt vilken anknytning personen har till företaget.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

(punkt 19.26)

Av 5 kap. 11 a § ÅRL framgår att ett företag i vissa fall ska lämna uppgift om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen.

För att upplysningsskyldigheten ska inträda krävs att arrangemangen i något ekonomiskt relevant avseende har påtagliga konsekvenser för företaget. Det krävs vidare att uppgifter om riskerna eller fördelarna med arrangemangen är nödvändiga för att bedöma företagets ställning. I vad mån så är fallet får bedömas främst med hänsyn till det ekonomiska värdet ställt i relation till omfattningen av företagets arrangemang i övrigt. Uppgifterna ska vara av sådan karaktär att de kan antas ha betydelse för en utomståendes möjligheter att fatta välgrundade beslut med avseende på företaget, t.ex. i samband med en investering.

Uppgift ska lämnas om arrangemangets inriktning och det kommersiella syftet med arrangemanget. Det är då lämpligt att ange vilket slags arrangemang det är fråga om och att redovisa de kommersiells skäl företaget har för att ägna sig åt det.