Exempel till Kapitel 6 – Balansräkningen

6-1 – Beräkning av anskaffningsvärde vid köp av materiell anläggningstillgång

Förutsättningar En företagare som bedriver jordbruk köper en betgrep till jordbruksföretaget. Inköpspriset är 50 000 (exkl. moms). För leveransen betalar han 500 (exkl. moms) till firman som fraktar hem den åt honom. Betgrepen levereras till gården den 1 december år 20xx. Betalning sker kontant vid leveransen.
Tänk så här Vid beräkning av anskaffningsvärdet bortser jordbrukaren från  utgiften på 500 för leveransen, eftersom den är mindre än 5 000 och inte ingick i fakturabeloppet för betgrepen (punkt 6.33). Utgiften för leveransen debiteras i stället ett utgiftskonto.
Bokför så här Inköpet bokförs enligt följande:
Konto

Debet

Kredit

Inventarier

50 000

Övriga utgifter

500

Ingående moms

12 625

Kassa

63 125

Följande anteckning görs i förteckningen över anläggningstillgångar (punkt 6.1):

1 betgrep inköpt den 1 december 20xx för 50 000, uppskattad användningstid 10 år

Redovisa så här i bokslutet Se exempel 6-5.

6-2 – Beräkning av anskaffningsvärde vid förvärv av fastighet

Förutsättningar En företagare köper en fastighet den 1 januari för 9 miljoner kronor för att användas för konferensverksamhet. Lagfartsavgift betalas med 135 000 kronor. Taxeringsvärdet är 6 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor avser byggnader och 2 miljoner kronor mark.
Tänk så här Utgiften för lagfartsavgiften läggs till anskaffningsvärdet (9 000 000 + 135 000) = 9 135 000 (punkt 6.9). Anskaffningsvärdet för byggnad och mark fördelas normalt efter taxeringsvärdets fördelning. Anskaffningsvärdet för byggnaden är 9 135 000 x 4/6= 6 090 000 och för marken

9 135 000 x 2/6=3 045 000.

Bokför så här Bokför enligt nedan:
Konto

Debet

Kredit

Byggnad

6 090 000

Mark

3 045 000

Bank

9 135 000

Följande anteckning görs i förteckningen över anläggningstillgångar (punkt 6.1):

1 fastighet inköpt den 1 januari 20xx för 9 135 000.

Anskaffningsvärde byggnad 6 090 000

Anskaffningsvärde mark 3 045 000

Redovisa så här i bokslutet Se exempel 6-7.

6-3 – Beräkning av anskaffningsvärde vid tillverkning av materiell
anläggningstillgång

Förutsättningar En företagare som innehar en hantverksbod låter tillverka

butikshyllor till hantverksboden. Hon köper in material för 20 400

(exkl. moms), anlitar ett snickeriföretag som tillverkar hyllorna för

10 000 (exkl. moms) och lägger själv ned 2 timmars arbete för att

montera upp hyllorna. Utgiften för leverans av materialet med

båttransport från brädgården uppgår till 1 600 (exkl. moms).

Tänk så här I anskaffningsvärdet för hyllorna ingår:

a) utgiften för material, 20 400,

b) utgiften för snickeriföretagets arbete, 10 000 samt

c) båttransporten, 1 600.

 

Då utgifterna för snickaren samt båttransporten tillsammans uppgår

till mer än 5 000 för denna inventarie ska de räknas in i

anskaffningsvärdet (punkt 6.33).

Det egna arbetet får inte räknas med i anskaffningsvärdet (punkt

6.32).

Bokför så här Bokför enligt nedan:
Konto

Debet

Kredit

Inventarier

32 000

Ingående moms

8 000

Bank

40 000

Följande anteckning görs i förteckningen över anläggningstillgångar

(punkt 6.1):

Butikshyllor tillverkade den 25 maj 20xx för 32 000, uppskattad

användningstid 10 år.

6-4 – Beräkning av anskaffningsvärde vid tillskjuten egendom

Förutsättningar En företagare överför en bil till företaget. Han köpte bilen privat för 5 år sedan för 180 000. Bilen har ett marknadsvärde på 80 000 när den överförs.
Tänk så här Skattereglerna ska tillämpas och då blir anskaffningsvärdet lika

med marknadsvärdet (punkt 6.35).

Bokför så här Bokför enligt nedan:
Konto

Debet

Kredit

Inventarier

80 000

Eget kapital

80 000

Följande anteckning görs i förteckningen över anläggningstillgångar

(punkt 6.1):

1 bil överförd till företaget från företagaren privat den 11 mars 20xx

för 80 000, uppskattad användningstid 5 år.

6-5 – Avskrivning av inventarie

Förutsättningar Jordbrukaren i exempel 6-1 hade vid årets början inventarier för

175 000. Dessutom köper han den 1 december en betgrep för

50 000.

Tänk så här Årets avskrivning beräknas (punkt 6.37) enligt huvudregeln:
IB

175 000

Inköp

+ 50 000

Årets avskrivningsunderlag

225 000

Avskrivning (30% x 225 000)

– 67 500

Bokfört värde i BR

157 500

Det är även tillåtet att använda kompletteringsregeln samt att göra en lägre avskrivning.

Den som bokför enligt faktureringsmetoden bokför avskrivningen.

Den som bokför enligt kontantmetoden beräknar värdet på bokslutsunderlaget och för sedan in avskrivningen respektive det bokförda värdet i det förenklade bokslutet (se nedan).

I resultaträkningen redovisas även utgiften för transporten
(se exempel 6-1).

Redovisa så här i

bokslutet

Balansräkning
B4 Maskiner och inventarier

157 500

Resultaträkning
R6 Övriga externa kostnader

500

R10 Avskrivningar och nedskrivningar av maskiner och inventarier och immateriella tillgångar

67 500

6-6 – Avskrivning av inventarier

Förutsättningar Ett företag hade vid årets början inventarier för 7 000 kronor.

Hur stor blir avskrivningen i år och nästa år?

Tänk så här Årets avskrivning beräknas (punkt 6.37) enligt huvudregeln:
År 1
IB

7 000

Inköp

0

Årets avskrivningsunderlag

7 000

Avskrivning (30% x 7 000)

– 2 100

Bokfört värde i BR

4 900

Det är även tillåtet att använda kompletteringsregeln samt att göra en lägre avskrivning.
År 2
IB

4 900

Inköp

0

Årets avskrivningsunderlag

4 900

Då årets avskrivningsunderlag understiger 5 000 behöver maskinen

inte längre tas upp i balansräkningen (punkt 6.38). Maskinen tas bort från balansräkningen genom en avskrivning.

 

År 1 och år 2

Den som bokför enligt faktureringsmetoden bokför avskrivningen. Den som bokför enligt kontantmetoden beräknar värdet på bokslutsunderlaget och för sedan in avskrivningen respektive det

bokförda värdet i det förenklade bokslutet (se nedan).

Redovisa så här i

bokslutet

År 1
Balansräkning
B4 Maskiner och inventarier

4 900

Resultaträkning
R10 Avskrivningar och nedskrivningar av maskiner och inventarier och immateriella tillgångar

2 100

År 2
Balansräkning
B4 Maskiner och inventarier

0

Resultaträkning
R10 Avskrivningar och nedskrivningar av maskiner och inventarier och immateriella tillgångar

4 900

6-7 – Avskrivning och avyttring av fastighet

Förutsättningar Fastigheten i exempel 6-2 säljs i början av år 11. Fastighetens totala bokförda värde uppgår till 7 308 000 (se nedan). Fastigheten säljs för 12 miljoner kronor.
Tänk så här Bokfört värde för byggnaden uppgår efter 10 år till 4 263 000 eftersom avskrivningar har skett med sammanlagt 1 827 000 (6 090 000 x 3% x 10 år).

Bokfört värde på marken uppgår till 3 045 000. Ingen avskrivning har skett på marken. Bokfört värde för fastigheten är 4 263 000+3 045 000=7 308 000. Vinsten vid avyttringen blir 4 692 000 (se punkt 6.16)

(12 000 000 – 7 308 000).

Fastigheten stryks ur förteckningen över anläggningstillgångar

Bokför så här Bokför enligt nedan:
Konto

Debet

Kredit

Bank

12 000 000

Byggnader

4 263 000

Mark

3 045 000

Momsfria intäkter

4 692 000

6-8 – Avskrivning vid avyttring av inventarie

Förutsättningar Inventariernas bokförda värde vid årets ingång är 175 000. Under året har en maskin köpts in för 32 000 (exkl. moms), och en annan maskin har sålts för 37 000 (exkl. moms). Hur stora avskrivningar kan företaget göra och hur bokförs avyttringen?
Tänk så här Avskrivningen beräknas enligt huvudregeln:
IB

175 000

Inköpt

+ 32 000

Avyttrat

– 37 000

Årets avskrivningsunderlag

170 000

Avskrivning (30% 170 000)

– 51 000

Bokfört värde i BR

119 000

Även kompletteringsregeln får användas.
Bokför så här Inköp och försäljning bokförs enligt nedan:
Konto

Debet

Kredit

Inventarier

32 000

Ingående moms

8 000

Bank

40 000

Inventarier

37 000

Utgående moms

9 250

Bank

46 250

Den som bokför enligt faktureringsmetoden bokför avskrivningen.

Den som bokför enligt kontantmetoden beräknar värdet på

bokslutsunderlaget och för sedan in avskrivningen respektive det

bokförda värdet i det förenklade bokslutet (se nedan).

Redovisa så här i bokslutet Balansräkning
B4 Maskiner och inventarier

119 000

Resultaträkning
R10 Avskrivningar och nedskrivningar av maskiner och inventarier och immateriella tillgångar

51 000

6-9a – Varulager i detaljhandel

Förutsättningar AL, som driver en klädbutik, har bl.a. 45 par byxor av samma slag och sort i lager den 31 december. Byxorna är inköpta vid olika tillfällen under året. Av fakturorna kan hon läsa ut följandeinköpspriser (exkl. moms):
Faktura

Faktura

Faktura

Faktura

jan

juli

okt

dec

245 kr

265 kr

230 kr

270 kr

Tänk så här Vid värderingen väljer AL att använda förenklingsregeln och använda  det inköpspris som framgår av fakturan från december för samtliga byxor (jfr punkt 6.51).Värdet för denna lagerpost blir således 270 kr x 45 st. = 12 150.

6-9b – Värdering av lager som helhet

Förutsättningar När AL inventerat och beräknat anskaffningsvärdet för samtliga

lagerposter ska hon värdera lagret som helhet.

Artikel

Antal

Anskaffningsvärde

Byxor

45

12 150 kr

Kjolar

30

8 550 kr

Blusar

55

11 000 kr

Summa

31 700 kr

Tänk så här Avdrag får normalt göras med 3 % av lagrets sammanlagda

anskaffningsvärde (jfr punkt 6.53), dvs. 951 kronor (31 700 kr x 3%). AL gör bedömningen att lagret som helhet inte är betydligt mindre värt än anskaffningsvärde minus 3 % (jfr punkt 6.54). AL får därför ta upp lagret till 30 749 kronor (31 700 – 951).

Redovisa så här

i bokslutet

Balansräkning
B6 Varulager

30 749

6-10 – Värdering av lager som minskat betydligt i värde

Förutsättningar RS, som driver en järnaffär, har inventerat sitt lager. Han bedömer att värdenedgången på lagret är betydligt större än en schablonmässigt beräknad värdenedgång på 3 procent av lagrets sammanlagda anskaffningsvärde och upprättar därför en lagervärdelista, där han sätter ett värde på varje post av tillgångar (jfr punkterna 6.54 och 6.55).
Tänk så här Vid värderingen anger han dels tillgångens anskaffningsvärde bestämt utifrån senast mottagna faktura och dels tillgångarnas verkliga värdenedgång.

Lagervärdelista

Artikel Antal Sammanlagt

anskaffnings värde

Verkligt värde Verklig

värdenedgång

Kedjehjul A

40

4 800

2 300

2 500

Kedjehjul B

11

460

0

460

Kedjehjul C

23

2 300

1 760

540

Kedjelås

60

540

540

0

Nitlänk

140

2 800

2 665

135

Låsbricka

1 000

2 000

2 000

0

Stoppning

900

3 600

0

3 600

Summa

16 500

9 265

7 235

Sammanlagt anskaffningsvärde                                   16 500

Schablonmässigt beräknad värdenedgång (3 %)           –495

Värde med schablonavdrag                                         16 005

Sammanlagt anskaffningsvärde                                   16 500

Verklig värdenedgång                                                  –7 235

Verkligt värde                                                                  9 265

Det verkliga värdet 9 265 kr är således betydligt lägre än värdet vid schablonmässig värdering, 16 005 kr. RS ska därför värdera lagret till verkligt värde, dvs. till 9 265 kronor.
Redovisa så här i bokslutet Balansräkning
B6                                          Varulager                                              9 265