Motivering

Frågan

Det är vanligt att leasingavtal innebär att en första förhöjd hyra ska betalas när avtalet ingås. Den totala betalningen fördelas alltså inte jämnt över leasingperioden. Enligt BFNAR 2000:4 Redovisning av leasingavtal ska leasingavgiften även i detta fall redovisas linjärt över leasingperioden. Företaget redovisar en tillgång (förutbetald kostnad) som förbrukas i takt med att leasingavtalet fortlöper. Frågan är hur företaget ska redovisa när det köper tillgången och avslutar leasingavtalet innan hyrestiden har gått ut. ska företaget direkt när leasingavtalet löses redovisa en kostnad som motsvarar den förutbetalda kostnad som finns kvar i balansräkningen eller ska detta belopp läggas till tillgångens anskaffningsvärde

Gällande rätt

Enligt 4 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL) ska en anlägg-ningstillgång tas upp till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning.

I Bokföringsnämndens vägledning och allmänt råd BFNAR 2001:3 Redovisning av materiella anläggningstillgångar definieras anskaffningsvärde som ”det belopp som betalats för en tillgång vid anskaffningen eller verkligt värde av vad som erlagts på annat sätt” (motsvarande definition finns i Redovisningsrådets rekommendation nr 12 Materiella anläggningstillgångar).

Bokföringsnämndens vägledning och allmänt råd BFNAR 2000:4 Redovisning av leasingavtal behandlar hur redovisning av leasingavtal ska ske i icke-noterade företag. I BFNAR 2000:4 anges att alla leasingavtal ska redovisas som operationella avtal (hyra). I Redovisningsrådets rekommendation RR 6:99 Leasingavtal görs däremot en skillnad mellan hur redovisning ska ske för finansiella respektive operationella leasingavtal.

Bedömning

Anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång motsvarar normalt de utgifter som företaget vid förvärvet haft för att anskaffa tillgången. Det är emellertid inte bara belopp som faktiskt utbetalas som redovisas som en del av anskaffningsvärdet. Även utgifter som inte motsvaras av någon utbetalning, t.ex. utgifter för att i framtiden återställa plats eller område där tillgången varit placerad, får redovisas som en del av anskaffningsvärdet. Vidare kan även i vissa fall utgifter som företaget får senare redovisas som en del av anskaffningsvärdet. Exempel på sådana utgifter är utgifter för att höja prestandan hos en tillgång eller en tilläggsköpeskilling.

Om en leasetagare har betalat en första förhöjd leasingavgift kan det normalt antas att detta påverkat lösenpriset för den leasade tillgången. Den första förhöjda avgift som redovisats som en tillgång (förutbetald kostnad) i balansräkningen ska, om någon del av tillgångsposten finns kvar när den leasade tillgången köps, utgöra en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Beloppet ska alltså inte redovisas som en kostnad vid köpet. Företaget redovisar efter köpet inte någon förutbetald kostnad i sin balansräkning.

Enligt 4 kap. 5 § första stycket ÅRL ska en anläggningstillgång som på balansdagen har ett lägre värde än det bokförda värdet skrivas ned om det kan antas att värdenedgången är bestående. En sådan prövning av tillgångens värde är särskilt viktig att göra i en situation som denna eftersom anskaffningsvärdet även innehåller utgifter som företaget haft innan anskaffningstidpunkten.

Det allmänna rådet är tillämpligt i de fall ett leasingavtal redovisas som ett operationellt leasingavtal. Det betyder att rådet ska tillämpas av alla företag som redovisar operationella leasingavtal i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd eller Redovisningsrådets rekommendation om leasing.