EXEMPEL

Exempel 1 – Insamlade kläder, som föreningen tänker sälja 10

En förening samlar in kläder under hösten 2001. Kläderna ska användas för att säljas i en s.k. secondhand affär. Föreningen har i slutet av 2001 inte börjat sälja kläderna, men räknar med att sälja dem under första halvåret 2002 vilket också sker. Föreningens räkenskapsår = kalenderår.

Anskaffningsvärdet för de insamlade kläderna utgörs av nettoförsäljningsvärdet, dvs.föreningen gör en bedömning av vad kläderna kan beräknas inbringa minus hanteringskostnader (kostnader för insamlingen, tvätt, lagning och sortering) och försäljningskostnader. Föreningen utgår härvid ifrån en schablonmässigt bestämd kostnadspost; schablonen som är ”viss procentsats av tänkt försäljningspris” har tagits fram av en branschorganisation som föreningen är medlem i.

I resultaträkningen för 2001 redovisas värdet (= anskaffningsvärdet) av de insamlade kläderna som en intäkt. Utgifter för hantering kostnadsförs om de uppstått under perioden. I balansräkningen för 2001 tas kläderna upp som omsättningstillgångar. I resultaträkningen för 2002 redovisas intäkten av försäljningen av kläderna. Kostnaderna för försäljningen – inklusive en kostnad motsvarande det redovisade värdet – tas också upp detta år. Om föreningen haft hanteringsutgifter avseende kläderna under perioden kostnadsförs även dessa. Däremot redovisas kläderna inte i balansräkningen, eftersom de såldes under våren 2002.

Exempel 2 – Gåvor, som föreningen tänker skänka vidare11

a) Gåvan försäkras

En förening, som bl.a. verkar för att förbättra villkoren för patienter inom långvården, erhåller ett antal antika konstföremål ifrån en givare. Givaren önskar att föremålen ska skänkas vidare till olika sjukhem där föremålen kan vara till glädje för patienterna. Föremålen är värdefulla och föreningen tecknar en försäkring för dem. Föremålen är kvar hos föreningen på balansdagen den 31 december 2001. Under januari 2002 skänks föremålen vidare till olika sjukhem. Föreningens räkenskapsår = kalenderår

Anskaffningsvärdet för föremålen är detsamma som försäkringsvärdet (dvs. det värde föreningen försäkrat dem för). I resultaträkningen för 2001 redovisar föreningen en intäkt motsvarande anskaffningsvärdet (= försäkringsvärdet). I balansräkningen för samma räkenskapsår tas konstföremålen upp som omsättningstillgång (anskaffningsvärde = försäkringsvärde).

När årsredovisningen för 2002 ska upprättas redovisas en kostnad motsvarande det redovisade värdet på konstföremålen i resultaträkningen (föremålen gavs ju bort i januari 2002). Eftersom konstföremålen inte finns kvar på balansdagen tas de inte upp som tillgång i balansräkningen för detta år.

b) Gåvan försäkras inte

En förening samlar in kläder under 2001. Föreningens syfte med insamlingen är att

kläderna ska skänkas vidare till barnhem. Så sker också i början av 2002.

Föreningen tecknar inga försäkringar avseende kläderna. Föreningens räkenskapsår =kalenderår.

Eftersom kläderna inte försäkrats är anskaffningsvärdet 0 kr.

Föreningen ska i årsredovisningen för 2001 varken redovisa intäkt eller tillgång eftersom anskaffningsvärdet bestämts till 0 kr. Gåvan påverkar av samma skäl inte heller årsredovisningen för 2002.

Exempel 3 – Gåva av fastighet (både byggnad och mark)

En förening har erhållit en fastighet i gåva, som har taxeringsvärdet 1 250 000 kr. Av detta värde utgör 750 000 kr byggnadsvärde och 500 000 kr markvärde. Fastigheten ska användas i föreningens verksamhet och utgör således en materiell anläggningstillgång.

Eftersom en fastighets taxeringsvärde anses vara 75 procent av det verkliga värdet kan byggnadens verkliga värde vid gåvotillfället bestämmas till 1 000 000 kr (750 000 x 100/75). Detta värde kan föreningen använda som anskaffningsvärde och som underlag för framtida avskrivningar.

Föreningen får även den mark som byggnaden står på i gåva. Anskaffningsvärdet på marken beräknas separat eftersom föreningen inte ska göra några avskrivningar på marken. Även beträffande marken utgår föreningen ifrån den del av taxeringsvärdet som motsvarar markvärdet, dvs. 500 000 kr. Eftersom taxeringsvärdet får anses vara 75 procent av det verkliga värdet kan det verkliga värdet på marken vid  förvärvstillfället, efter avrundning, bestämmas till 667 000 kr (500 000 x 100/75).

I resultaträkningen redovisar föreningen en intäkt på 1 667 000 kr det år fastigheten skänktes till föreningen (vid det tillfälle då det fanns en sakrättsligt bindande gåva av fastigheten). Föreningen redovisar avskrivningarna avseende byggnaden som kostnader (redovisningen sker i den takt avskrivningar görs). Föreningen tillämpar BFNAR 2001:3 om materiella anläggningstillgångar när den fastställer en avskrivningsplan.

Exempel 4 – Föreningsmedlemmarna skänker en tomt till föreningen.
Därefter skänker medlemmarna byggnadsmaterial och hjälper föreningen att bygga en föreningslokal på tomten.

Tomtmarken

En förening får år 1 en tomt av sina föreningsmedlemmar (gåvan överlämnas på ett

sakrättsligt bindande sätt under året). Tomten, som är obebyggd, har ett taxeringsvärde på 750 000 kr. Eftersom en fastighets taxeringsvärde anses vara 75 procent av det verkliga värdet kan tomtens verkliga värde vid gåvotillfället bestämmas till 1 000 000 kr (750 000 x 100/75). Detta värde kan föreningen använda som anskaffningsvärde för tomtmarken i balansräkningen. Eftersom det är fråga om ett markvärde ska inga avskrivningar göras. I resultaträkningen ska föreningen redovisa en intäkt på 1 000 000 kr avseende marken.

Byggnadsmaterialet

Under år 2 skänker medlemmarna även byggnadsmaterial till föreningen. Byggnads- materialet värderas till försäljningsvärdet enligt punkt 4 första stycket a) i det allmänna rådet.

I resultaträkningen tas värdet av det skänkta byggnadsmaterialet upp som en intäkt.

Byggnaden

Efter att ha fått byggmaterialet beslutar föreningen att bygga en föreningslokal och söker bygglov. Föreningsmedlemmarna hjälper sedan föreningen att bygga föreningslokalen på den tidigare skänkta tomten.

Värdet av byggnadsmaterialet ingår i anskaffningsvärdet på den färdigbyggda byggnaden (jämför BFNAR 2001:3 och tillhörande vägledning om redovisning av materiella anläggningstillgångar).

Däremot ingår inte värdet på arbetsinsatserna i byggnadens anskaffningsvärde.Gåvor av arbetsinsatser omfattas nämligen inte av förevarande allmänna råd (se punkt 2 a) det allmänna rådet). Hur arbetsinsatserna ska behandlas framgår istället av utkastet till allmänt råd BFNAR 2002:9 om beräkning av medeltalet anställda m.m. Av detta allmänna råd framgår att föreningen i en not eller i förvaltningsberättelsen bör lämna upplysningar om den ideella arbetsinsatsen. Värdet av arbetsinsatserna ska av samma skäl inte heller tas upp som intäkt i resultaträkningen.

I det allmänna rådet BFNAR 2001:3 med tillhörande vägledning finns bestämmelser om hur avskrivningar ska göras på den färdigbyggda byggnaden

Exempel 5 – Föreningsmedlemmarna bygger en föreningslokal på en tomt och skänker sedan hela fastigheten till föreningen

Föreningsmedlemmarna bygger en byggnad på en tomt som de äger. Därefter skänker de byggnaden och tomten (hela fastigheten) till sin förening.

Detta fall ska behandlas på det sätt som beskrevs i exempel 3 ovan, eftersom föreningen fått både byggnaden och marken (hela fastigheten) i gåva. Värdering av byggnaden och marken sker således enligt bestämmelsen i punkt 4 andra stycket i det allmänna rådet; vid värderingen utgår föreningen ifrån att fastigheten är värd 75 procent av taxeringsvärdet. I resultaträkningen tas en intäkt motsvarande fastighetens värde (både byggnads- och markvärde) upp. Avskrivningar beträffande byggnaden görs sedan på det sätt som framgår av BFNAR 2001:3.

Det bör observeras att den avgörande skillnaden (som leder till olika redovisnings-lösningar) mellan exempel 4 och 5 är följande:

    • I exempel 4 äger föreningen tomten och fungerar som byggherre när förenings- medlemmarna hjälper föreningen att bygga föreningslokalen.

    • I exempel 5 äger medlemmarna tomten när de uppför byggnaden. Därefter skänker de hela fastigheten till föreningen.