BFN U 88:16 Redovisning av utgifter för dataprogram hos användare

17 § andra stycket bokföringslagen (1976:125; BFL)

Förutsättningar

Företag som använder datorer har ofta stora utgifter för dataprogram. Utgifterna kan utgöra en väsentlig andel av investeringen i ett datorsystem. Bokföringsnämnden (BFN) har i en anvisning (BFN:18) behandlat redovisningen av utgifter för programvaror hos användare av datorer. I anvisningen beskrivs olika typer av dataprogram på följande sätt:

Med operativprogram förstås sådana program som erfordras för datorns allmänna funktion. Dessa program styr datorns arbete och samordningen mellan bildskärmar, skrivare, skivminnen och annat som är anslutet till datorn. Om flera program kan användas parallellt i datorsystemet sker detta genom operativsystemet.

Med applikationsprogram förstås sådana program som erfordras för att få datorn att utföra viss administrativ rutin, t ex fakturering eller viss teknisk tillämpning, t ex mätning.

Med skräddarsydda program menas sådana dataprogram som utvecklas för att användas av speciell användare. Programmen kan utvecklas internt av användaren eller av inhyrd  konsult. Skräddarsydda program är som regel applikationsprogram och kräver löpande, och ofta omfattande, underhåll. De ägs oftast av användaren.

Med standardprogram menas dataprogram av generell karaktär som utvecklats för att nyttjas av flera användare. Dessa program utvecklas och ägs oftast av programtillverkaren som överlåter nyttjanderätten till programmen till användarna. Frågan gäller om utgifter för dataprogram hos användare ska kostnadsföras löpande eller aktiveras.

BFNs bedömning

Utgifter för dataprogram hos den slutlige användaren ska som huvudregel kostnadsföras löpande. De ska m a o som regel inte hänföras till datorinvesteringen.

Enligt 17 § andra stycket BFL får utgifter av det här slaget i vissa fall aktiveras. Som villkor gäller att de är av väsentligt värde för företaget i framtiden. Detta är som regel alltid fallet då förvärvade standardprogram anpassas i företaget liksom vid utveckling av skräddarsydda program. Även standardprogram som inte anpassas i företaget kan dock vara av väsentligt värde för företaget i framtiden. Som en allmän riktlinje för bedömningen av om utgifter för ett dataprogram kan aktiveras bör enligt bokföringsnämnden gälla att dataprogrammet har en beräknad ekonomisk livslängd överstigande tre år. Angående de närmare villkoren för en aktivering och hur avskrivningar ska ske påaktiverade utgifter, se punkt 12-20 i BFNs rekommendation om redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader (BFN R 1).

Aktiverade utgifter för dataprogram ska redovisas under balansposten Oavskriven utgift, som avses i 17 § andra stycket BFL. Den bör rubriceras Dataprogram.

Detta uttalande ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas fr o m 1989-01-01. Uttalandet ersätter BFNs anvisning nr 18 (KFS 1982:12; BFN:18) som därmed upphör att gälla.

____________________

Källor: Bokföringsnämndens rekommendation nr 1, Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader.