BFN U 88:12 Redovisning av utgifter vid produktion av film

14 § och 15 § bokföringslagen (1976:125; BFL)

Förutsättningar

Bokföringsnämnden (BFN) har i ett yttrande till Riksskatteverket (RSV) (1979-04-27) behandlat frågan om redovisning av produktionskostnader för film. Yttrandet har sedan legat till grund för RSVs yttrande till Regeringsrätten i målet RÅ 1980 1:51. Delar av BFNs yttrande finns återgivet i rättsfallsreferatet. Frågan om redovisning av utgifter i filmproducerande bolag har alltjämt aktualitet. BFN har därför valt att avge detta uttalande, som i huvudsak överensstämmer med 1979 års yttrande till RSV.

De redovisningsfrågor som aktualiseras vid filmproduktion är främst hur utgifterna för produktionen ska periodiseras och klassificeras i balansräkningen.

BFNs bedömning

Vid filmproduktion måste man först ta ställning till om utgifterna för denna ska kostnadsföras löpande eller aktiveras och ingå i tillgångens (filmens) anskaffningsvärde. Av avgörande betydelse för denna bedömning är att det vid filmproduktion vanligen föreligger ett fåtal stora projekt som ekonomiskt kan individualiseras och där utgifterna i respektive projekt ej har karaktär av löpande rörelsekostnader. Utgifterna ska därför aktiveras och kostnadsföras i takt med den ekonomiska förbrukningen av tillgången. De ska m a o fördelas över den tid filmen genererar intäkter i företaget.

Härefter uppkommer frågan hur aktiverade utgifter ska klassificeras i balansräkningen. Enligt etablerad branschpraxis redovisas utgifter för filmproduktion som anläggningstillgång. Det är också BFNs uppfattning att en tillgång av detta slag, hos den som helt eller delvis innehar den immateriella rättigheten, ska redovisas som anläggningstillgång och värderas enligt reglerna i 15 § BFL. Tillgången rubriceras lämpligen som film. Bedömningen är densamma oberoende av om filmen är egenproducerad eller rättigheten förvärvad. Den som förvärvar visningsrätt till en film för slutlig förbrukning, t ex en biograf, innehar dock en så begränsad rättighet att utgiften för denna i princip ska kostnadsföras löpande (jfr BFN U 88:6).

Enligt 15 § tredje stycket BFL ska anläggningstillgång som varaktigt nedgått i värde nedskrivas med ett engångsbelopp. Filmens värde i balansräkningen ska inte vara högre än vad som motiveras av beräknade intäkter under efterföljande år.

Källor: Financial Accounting Standards Board (USA), Financial Reporting by Producers and Distributors of Motion Picture Films (FAS 53); Regnskapsrådets (Norge) Uttalelse nr 77 (1987-01-08); Bokföringsnämndens uttalande: Redovisning av utgifter för videofilm för uthyrning i butik (BFN U 88:6)