Hem » Företagsanalys med redovisningsinformation » 4. Analys med kassaflöden

4. Analys med kassaflöden

Vad menas egentligen med kassaflöde? Egentligen är det bara ett komplicerat ord för en enkel sak, nämligen en sammanställning över inbetalningar och utbetalningar under en viss period. Det man vill förklara är vad som har hänt med likviditeten, dvs hur IB likvida medel har blivit UB likvida medel. Det behöver inte alltid vara positivt att det finns mera pengar i kassan, utan man måste analysera hur förändringen har gått till för att veta om det är bra eller dåligt.

Likviditet är en av företagens allra viktigaste resurser, och undersökningar visar även att företagen agerar allt mer utifrån vilken likviditet man har. Företag med god tillgång på likvida medel är mera benägna att satsa offensivt, att våga mera i affärsverksamheten. Omvänt gäller att brist på likvida medel ofta ger negativa och mera försvarsorienterade beteenden, som t ex att undvika marknadsföring eller att friställa personal. Samtidigt är beräkningen av kassaflöde mera komplicerad än beräkningen av nyckeltal. Flera faktorer samverkar i en lång kedja, och det kan vara svårt att få ihop.

I Bokföringsnämndens K2 och K3-regelverk finns regler om hur en kassaflödesanalys ska ställas upp. Här nedan ska vi presentera en enkel modell som i 4 steg/sektorer beräknar kassaflödet för företaget i exemplet nedan. Sedan sammanställs de olika sektorerna på en enkel arbetsblankett som visar det totala kassaflödet för perioden.

Steg 1 – den löpande affärsverksamheten

Den första, och viktigaste delen, av kassaflödet är den likviditet som kommer från företagets affärsverksamhet. Det är ju detta som är det område som man har valt att arbeta med, och som styr vilka investeringar mm som görs.

Här gäller en enkel regel: utgå från resultaträkningen, och ta bort alla poster som inte är inbetalningar eller utbetalningar. Normalt sett innebär detta att vi använder alla poster i resultaträkningen utom:

– avskrivningar, som ju inte är någon utbetalning, samt

– bokslutsdispositioner, som ju inte är vare sig utbetalning eller inbetalning

Alla andra poster tas med, vilket för företaget ovan innebär att likviditeten från resultaträkningen kan beräknas till (15.000 + 1.000 – 4.000 – 500) 11.500.

Steg 2 – rörelsekapitalet

Rörelsekapitalet består av företagets omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. I takt med att verksamheten bedrivs påverkar dessa poster likviditeten hela tiden, och för att spåra hur dessa poster inverkar analyseras följande poster:

Rörelsekapitalet i exemplet har således ökat likviditeten med 1.000. Inom denna grupp är rörelserna vanliga och ofta stora för t ex varulager och kundfordringar. Det lönar sig därför ofta att följa dessa poster (se även 3.3 Analys av kapitalbindning ovan).

Steg 3 – investeringar

Inköp och försäljning av maskiner och inventarier påverkar likviditeten, och ofta med stora belopp när dessa inträffar. För att spåra förändringen måste vi jämföra IB och UB för anläggningstillgångar, och sedan justera för avskrivningen som ju inte påverkar likviditeten.

Här gör vi analysen för anläggningstillgångar totalt, men det ger oftast en bättre bild om man istället är mera detaljerad och gör analysen separat för maskiner, byggnader etc.

Steg 4 – finansiering

Detta är den sista sektorn som kan påverka likviditeten, nämligen genom att:

– öka eller minska långfristiga lån och avsättningar

– öka eller minska eget kapital (nyemission och utdelning)

Nedan ska vi analysera dessa poster. Ett tillägg bör dock göras avseende avsättningar först. Avsättningar kan påverka analysen på två olika sätt:

– minskning genom utbetalning påverkar likviditeten

– ökning genom avsättning påverkar inte likviditeten

Fallet ökning genom avsättning kräver för en korrekt analys att avsättningen i resultaträkningen tas bort, och att den ökning av avsättningar som uppstår i balansräkningen inte heller tas med. Av förenklingsskäl brukar dock i många analyser avsättningar hanteras som vanliga långfristiga lån, dvs att dom påverkar likviditeten lika i båda fallen. Detta är egentligen ett fel, men då slipper man göra några justeringar. Felet består i att kassaflödet blir fel fördelat mellan sektor 1 och 4, men för det totala kassaflödet har det ingen betydelse.

Förändringen av eget kapital har beräknats som:

Minskningen av eget kapital är en utdelning. Ett positivt värde betyder nyemission.

Nu återstår bara att sammanställa de olika stegen, och vi gör det på en hjälpblankett som visar med rätt tecken hur likviditeten påverkas. Kassaflödet kan sedan kontrolleras – om IB likvida medel plus kassaflödet blir UB likvida medel har vi gjort rätt!

Av analysen nedan framgår att exempelföretaget har en god likviditetstillströmning från rörelsen (+11.500) och att den låga ökningen av likvida medel (+2.000) främst beror på att nyinvesteringarna (-18.000) är väsentligt högre än nettoupplåningen (+8.000) denna perioden. Om inte ytterligare investeringar behöver göras nästa period och verksamheten löper vidare oförändrat borde därför likvida medel kunna ökas väsentligt.

Denna typ av analys bör göras regelbundet (minst 2-3 gånger per år) för att förklara
hur likvida medel utvecklas. Genom att följa trenden för flera perioder ökar dessutom möjligheten att tolka utvecklingen så att analysen direkt kan påverka företagets likviditetsstyrning.

Arbetsblankett